torsdag, oktober 30, 2008

Nu tänker jag vara sådär äckligt partilojal...

…och berätta att jag har varit på hallelujamöte på Clarion Hotel. Liberaler från hela Europa har samlats för att diskutera politik. Jag är ju en tråkig tjänsteman nuförtiden så det blir inte så mycket av politisk debatt för egen del (förutom här på bloggen förstås). Därför kände jag mig helt lost när jag tågade in på Clarion, för jag kände inte någon. Dock fick jag tillbaka lite av den liberala sammanhållningskänslan som jag alltid hade förr (på LUF-tiden) när liberala ledare invigningstalade på ELDR-kongressen (ELDR=Liberala partiet på europanivå). Anders Fogh Rasmussen höll ett lysande tal om att människor är viktigare än religion, och vår egen Jan Björklund talade om att krig och diktatur nu är bytt mot liberal frihet. Nu myser jag en stund för det är så härligt med halleluja-kickar ibland!

Björklund talar.

Jag lyssnar.

fredag, oktober 24, 2008

Der Baader Meinhof Komplex

Nu har jag varit och sett en helt fantastisk bra film. Som det har antytts tidigare här på bloggen så är jag fascinerad av 70-tals kommunism och hur extrema regimer och rörelser sågs av ”vanligt folk”. Nu gick jag och betalade hutlösa 100 kr för att se Der Baader Meinhof Komplex. Det var mycket väl värt pengarna. Otroligt bra skådisar och bra tempo i filmen. Enda fadäsen var att de inte lyckades hitta en svensk som kunde säga ”Det kommer inte på fråga” på västtyska ambassaden i Stockholm, utan en tysk som aldrig hade hört svenska förut orsakade unisont skratt i den svenska biosalongen istället.

Nåväl. Jag visste lite, men inte så mycket om det som jag alltid ha kallat Baader-Meinhof-ligan, men som kallade sig själva för Rote Armee Fraktion. Det första jag förstod av filmen var att det var Gudrun Ensslin och inte Ulrike Meinhof som var tillsammans med Andreas Baader och var förgrundsfigurer i gruppen. Däremot var Meinhof, den berömda journalisten, hjärnan bakom mycket. Filmen glorifierar inte terroristerna, snarare tvärtom. Även om Meinhof och Ensslin skildrades som smarta personer som visste vad de sysslade med, så framstod Baader som helt galen och gruppen som helhet snarare galen än vettig. Deras handlande fick nog ingen att känna sympati såhär över 30 år senare.

Filmen var ett historiskt porträtt över en terroristorganisation och jag fick mycket mer inblick i vad som hände och varför. Det jag nu är intresserad av är att läsa mer och få bättre personporträtt av alla inblandade, något som saknades lite i filmen. Och så kvarstår frågan om huruvida det var självmord eller mord när Ensslin, Baader och Jan-Carl Raspe (och ett år tidigare, Ulrike Meinhof) hittades döda i sina celler under Dödsnatten 18 oktober 1977. Irmgard Möller som överlevde dödsnatten och lever än i dag hävdar bestämt att ingen tog sitt eget liv. Konspirationsteori? Förmodligen.

Se filmen!

(Obs! Länkarna är på tyska för bättre info. Ni som inte förstår det kan byta till engelska.)

måndag, oktober 20, 2008

Varför drömmer vi om bröllop?

Varför drömmer vi om bröllop? Vad är det som får massvis av unga tjejer att genom livet drömma om den fest som gör dem till fruar? Och varför, varför drömmer inte pojkar om samma sak?

Jag har själv drömt om att gifta mig. Nu är det väl inte så att jag har haft ett drömbröllop genom hela livet som jag nu genomfört exakt så som det alltid varit tänkt, men jag har funderat på brudklänningar, frieri och en stor fest under hela mitt liv.

Frågan är i två delar. Dels varför tjejer går omkring och drömmer om en bröllopsfest, medan killar aldrig verkar ägnat det en tanke innan de står inför fullbordat faktum att de ska gifta sig. Den andra frågan är varför just denna dröm får många tjejer att när de verkligen ska gifta sig vet precis hur det ska vara. Fråga två har jag delvis skrivit om här.

Beror drömmen om bröllop på den ursprungliga idén om att bli beskyddad och omhändertagen? Jag har svårt att se att det är så eftersom vi borde ha kommit mycket längre i jämställdhetstänket. Det är ju så att många fler tjejer byter efternamn, trots att deras egna är i någon slags objektiv mening vackrare och ovanligare (det anses ju vara det bästa skälet att byta namn, så anser även jag - dock ej min man). Tjejer har förmodligen genom sina drömmar och bröllop alltid varit medvetna att en dag ryker namnet så då är det nog lättare att lägga sig en eventuell diskussion.

Eller är det så att drömmen om det perfekta bröllopet egentligen är drömmen om att få visa upp sitt perfekta liv? Att måttet på ett perfekt liv är att lyckas i kärlekslivet? För killar kan samma dröm om det perfekta livet manifesteras i ett finns hus, välartade barn och en dyr bil, men för kvinnan kanske det helt enkelt är så att själva bröllopet är ett tecken på framgång för henne.

Av mina erfarenheter från Bröllopstorget kan jag styrka tesen med att det vanligaste sättet att beskriva sitt bröllop är att det är MIN dag och MITT bröllop och alla ska rätta mig efter det JAG har bestämt. Det finns inget vi. Och det finns ingen värld utanför. Den som inte kan fixa barnvakt till bröllopet är elak, även om det handlar om brorsan (det är MIN dag och han respekterar MIG inte). Den som inte kan komma är elak. Den som inte kan närvara vid möhippan är elak. Och nåden den som ser till att M2B (man to be) blir för full på svensexan. Eller den som blir för full på festen.

Bröllopet är brudens angelägenhet. Varför är det så? Förklaringarna går ofta tillbaka till att tjejer bryr sig mer om bröllop. På samma sätt kan många inte tänka sig att fria. Det vore ju att försätta pojkvännen i ett svårt läge där han inte kan säga nej och då kan tjejen aldrig vara helt säker på att pojkvännen vill gifta sig. Något sådant förhållande existerar inte tvärt om då alla tjejer såklart vill gifta sig.

Jag vet att min tes bygger på en liten klick som hänget på bröllopstorget, men har du någon bättre förklaring till varför själva bröllopet och bröllopsfesten verkar betyda mer för många tjejer än vad det gör för deras pojkvänner och blivande män?

söndag, oktober 19, 2008

Har du sett Desperate Housewifes, Ulrika Kärnborg?

Det är inte första gången jag ser det. Gång på gång uttalar sig förståsigpåare nedlåtande om den amerikanska såpan Desperate Housewifes. Senast i raden är DN kulturs Ulrika Kärnborg som i går i en krönika om Susan Faludis senaste bok illustrerar återgången till nykonservatism och ett 50-talsideal med bland annat tv-serien om de urflippade hemmafruarna.

Nu börjar jag bli trött på detta. Desperate Houswifes handlar INTE om en idyllisk villaförort där det bor harmoniska kvinnor som valt bort karriär för att ta hand om man och barn. Är det det du tror, Ulrika Kärnborg?

Nu skulle jag inte sträcka mig så långt att jag kallade serien feministisk, men det är i viket fall en serie som ifrågasätter hemmafrusystemet och låter kvinnorna vara både elaka och hyggliga mot varandra. En serie för alla som inte vill se traditionella könsroller utan istället se en serie där mord och svek och sm-sex finns i en salig blandning - allt i en idyllisk inramning.


Desperate Housewifes

Andra serier jag rekommenderar ur feministisk synvinkel:

Sex and the city - så klart! Coola storstadstjejer som älskar sig själva mer än otrogna män. Karriär och framgång är viktigare än att inruta sig i trist familjeliv. Världens bästa pepping!


Sex and the city

Life on Mars/Ashes to ashes: Först en man som hamnar i koma och därmed flyttas tillbaka till 1973 och i nästa serie en dito kvinna som kommer till 1982. Båda är poliser och kommer till ett hårt styrt patriarkalt polisdistrikt men finner sig på något sätt till rätta. Könsroller ifrågasätts öppet av 2000-talshuvudpersonerna. Det låter helt knäppt men serierna är jättebra och spännande och även när "det-fanns-ju-inga-mobiler-1973"-skämten inte är roliga längre så har serien en hög grad av humor.


Life on Mars


Ashes to ashes

fredag, oktober 17, 2008

Syjunta hos Tinnitussan

Igår kväll var jag på syjunta hos Maria. Det var jättetrevligt och Maria bjöd på underbart gott fika! Jag har börjat sticka en halsduk till min man. Det var också roligt att en kille vågade sig dit!

Tore försöker sig på att virka en grytlapp.

Pärlor och broderi - olika sorters pyssel. Jag älskar både korsstygn och att jobba med pärlor så denna syjunta var verkligen nåt för mig!

Jag koncentrerar mig på stickningen.

Pyssel och fika.

Kvinnor i näringslivet

Tove Lifvendahl.

Igår var jag på ett seminarium anordnat av Fredrika Bremerförbundet. Det handlade om kvinnor i näringslivet och det var Tove Lifvendahl som stod för föredraget. Lifvendahl och jag har väl inte riktigt samma syn på jämställdhet och jag tyckte att hon pratade bort jämställdhetsplaner lite väl lätt. Hon har dock en stor poäng i att vi måste uppmuntra kvinnor att starta företag. En grund att få bort strukturer i gamla företag är ju att starta nya. Vi får ändå inte glömma bort att kämpa mot gamla strukturer gamla företag. Det blev en het debatt om detta på slutet, men jag var tvungen att gå till jobbet. Det var väl inte det mest spännande föredrag jag varit på, men jag ser fram emot att gå på Fredrika Bremerförbundets nästa frukostseminarium om kvinnor i politiken.

måndag, oktober 13, 2008

Alla ska ha semester - så enkelt är det

I gårdagens partiledardebatt visade Mona Sahlin sitt rätta ansikte. Alla barn ska kunna åka på semester även om en eller båda föräldrarna är arbetslösa. Det finns många barn som aldrig kan åka på semester, men de barn som är bortskämda nog att få göra det varje år ska även göra det om familjen får sämre ekonomi – med hjälp av staten.

Jag förstår inte att folk inte blir provocerade av detta. Våra skattepengar ska inte gå till dem som har det sämst ställt, utan till medelklassen som tillfälligt drabbats av arbetslöshet. Vi kan med andra ord aldrig acceptera standardsänkning. Blir man arbetslös så ska staten se till att alla kan leva kvar som man alltid har gjort. Visst, jag ser en poäng i en omställningsgaranti, men blir både arbetslösa en längre tid så kan det hända att man måste flytta från sin villa in i en lägenhet. Detta är tydligen att svära i kyrkan för en sosse. Deras resonemang tycker jag också lite andas att det är ok att leva på marginalen, trots att din inkomst är hög.

Om jag eller min man blir arbetslösa så har vi råd att bo kvar, men det blir då ingen bröllopsresa. Blir båda arbetslösa blir det tufft, men vi klarar oss. Om vi däremot skulle bli arbetslösa en längre tid, ja då får vi se oss om efter en ny bostad om vi inte vill leva på marginalen. Vi har råd att i lugn och ro se oss om efter ett billigare boende. Jag skulle aldrig förvänta mig att staten skulle skjuta till så mycket pengar att vi skulle kunna leva som vanligt under en längre tid. Det tycker sossarna antagligen inte heller, men resonemanget att alla ska ha rätt till semester även om båda föräldrarna är arbetslösa, ja vad menar du egentligen med det, Mona Sahlin?

söndag, oktober 12, 2008

Årets första lopp och pers!


Jag har legat lite lågt med att springa en massa lopp och jag hade aldrig tänkt att upprepa förra årets medaljskörd. Dock valde jag att ställa upp i Hässelbyloppet för tredje året i rad och det gick verkligen över förväntan. Personligt rekord! Jag är hur nöjd som helst!

Nytt pers: 1:04:18

Snart, mycket snart borde jag kunna gå under en timma på milen. Jag återkommer om det till våren!

lördag, oktober 11, 2008

Jörg Haider är död

Jag har ju som jag berättat om här på bloggen bott i Wien. Det var 1999 och jag flyttade dit bara dagar innan Jörg Haider och FPÖ gjorde sitt succéval och det var bara dagar efter att jag hade flyttat därifrån som den nya regeringen där FPÖ ingick blev klar.

Jag hänger inte med så mycket i den österrikiska politiken längre, måste jag erkänna och nu har det gått en hel dag efter att jag fick beskedet att Jörg Haider är död. Jag har funderat hela dagen på hur jag ska kommentera det, men inte kommit på något. Han var ledare för ett nytt parti och gjort come back i parlamentet och var lika politisk ond som förut, om inte ondare, kort sagt var han ett tråkigt inslag i den österrikiska fasaden. Därifrån till att önska livet ur Haider är det dock väldigt långt.

Jag ska nu höra med mina vänner i Österrike och se hur stämningen är där och hur det kommer att förandras i och med Haiders död. Han var torts allt en mycket karismatisk ledare för FPÖ och nu för BZÖ.

Nytt namn och ny lay out

Nu har saker och ting ändrats lite här på bloggen. Jag ska bli mer inriktad på att blogga om feminism. Ny lay out på sidan och ny bild. Allteftersom jag lär mig mer html ska jag ändra sidan ännu mer.

Nytt namn - jag är numer feministbrud. Jag har dock ingen ambition att vara anonym utan gillar bara att använda mig av mitt alias. Ni som känner mig från olika forum känner mig som Feministbrud. Varför? Det kom till i våras när jag planerade bröllop, men jag är fortfarande feminist och en brud så nicket behåller jag!

Hoppas att alla kommer att känna igen sig!

Nya uppdateringar av feministbiblioteket


Idag har jag uppdaterat mitt feministbibliotek med följande böcker:
Andersson, Mattias; Porr - En bästsäljande historia (dokument)
Björk, Amelie; Sonja Åkesson (biografi)
Lessing, Doris; Våldets barn-serien, Martha, Bra gift, En fläkt av stormen, Instängd, Staden med fyra portar (nobelpristagare samt skönlitteratur)
Nerbrand, Sofia (red); Samtida feminism (debatt)

Jag kan helt klart rekommendera Lessings svit om Martha Quest som växer upp i en brittisk koloni i Sydrhodesia. Sedan borde alla läsa Mattias Anderssons bok om Porr. Den dödar de flesta myter kring porrbranschen. Jag fick mig en rejäl tankeställare då jag förr om åren räknade mig till skaran som tyckte att Alexa Wolfs "dokumentär" var bland det bästa som gjorts. Jag var inte av den åsikten längre när jag började läsa boken, men stärktes väldigt mycket i min nya tro.

torsdag, oktober 09, 2008

Jag hittade gamla bilder

Så kul! Jag hittade lite foton från mitt besök i Ukraina. Jag har varit lite sämre på att lägga upp bilder förr, så jag tänkte att jag kan delge er dessa bilder nu. Min mamma såg dessa när jag hade kommit hem och då skrattade hon i en halvtimma. Hon hade föreställt sig att jag stod i en talarstol framför massor av människor och högtidligt talade. Så var det alltså inte.

Jag talar. Den mest intresserade är Gunilla från Silc.

Efteråt lekte vi lekar. Jag fattade ingeting.

onsdag, oktober 08, 2008

Jämställdhet i Litauen

För två år sedan var jag i Ukraina, eller närmare bestämt i Donetsk, och pratade jämställdhet med unga liberaler. Resan ordnades av Folkpartiets biståndsorganisation Silc och jag har skrivit om den här. Nu får jag samma möjlighet igen, fast denna gång är det i Litauen, för vitryssar och med en mer blandad ålder på åhörarna. Jag ska prata om härskartekniker och berätta om mina erfarenheter av det som kvinna i politiken.

En händelse är given att berätta om. Det var en gång som ledamot i Idrotts- och föreningsnämnden i Göteborg som jag upplevde hur man kan bli överkörd av två män som inte känner varandra, inte tillhör samma parti, men som tillsammans skrattar i samförstånd och så är den fråga jag ställde död. Jag tog allt som oftast upp frågan om knatteidrott i lag och att det är konstigt att man delar upp pojkar och flickor i den åldern. För att få fler flickor att spela fotboll och hockey tycker jag att det vore bra med blandade lag så länge man är barn. Det vore också bra för jämställdheten. I nämnden fick vi en gång möjlighet att besöka Gunnilse IS och tala med deras dåvarande klubbchef (jag vet inte om han fortfarande är det), tillika socialdemokratisk kommunalråd, Frank Andersson. Då passade jag på att fråga varför de inte hade några flickor i klubben. Svaret var ganska självklart: Det finns inte tillräckligt underlag. Då frågade jag om de som fanns inte kunde spela i blandade lag. Då kommer härskartekniken. En moderat som hört mig snacka om det massor av gånger stönar högt och säger: De vill ju inte det, fattar du väl. Sossen, som aldrig hade hört det förut, skrattade lättat och så var det med det. Jag fick inget svar och gubbarna garvade i samförstånd. Förlöjligande.

Jag åker den 31:a oktober och jag ska givetvis berätta hur det gick!

Bara för att hon inte klarar det...

...så betyder det inte att ingen gör det. Katrin Schulman/Zytomierska är bitter över att hon har skiljt sig. Det betyder inte att ingen är skapt för äktenskap. Det betyder bara att Katrins och Alex förhållande inte var bra. Jag vill bara påpeka det.

Politisk mobbing

Vad är politisk mobbing, Alice Åström?

Och jag undrar i mitt stilla sinne om Åström tänker lägga samma motion efter att Sverigedemokraterna intagit en plats i riskdagen. Nej, tänkte väl inte det.

Gör en insats och skänk dina gamla strumbyxor

Gör en feministisk insats genom att skänka strumpbyxor till fattiga kvinnor i Etiopien, uppmanar Birgitta Ohlsson oss att göra, senast i Östgöracorren. Jag kan meddela att jag tvättar alla mina gamla strumpbyxor och ger dem till Liberala kvinnor (jag sitter ju i samma hus som dem). Jag tycker att alla ni andra ska göra samma sak. För oss som inte tycker om att saker förfars är detta ett utmärkt sätt att göra lite nytta i sin vardag.

onsdag, oktober 01, 2008

Flickor som leker i stövletter?

Jag har förgäves letat efter artikeln från gårdagens pappersupplaga av DN där det berättas om en ny fin lekplats i Tensta. Lekplatsen ska ha ett mjukt fint underlag som regelbundet ska rengöras.

Varför? Jo, hör och häpna: För att flickor i nyinköpta stövletter också ska kunna leka utan att smutsa ner sig. Jojo, det vet vi ju alla att flickor som är i lekplats-åldern ofta har stövletter. Och flickor får inte smutsa ner sig, det vore ju oflickaktigt och dumt.

Jag vet inte om orden är journalisten Anders Sundströms egna, eller om det är Krister Svenssons, lekforskare för Sitrec vid KTH.

Hur som helst: Skäms på er!