måndag, november 28, 2005

Böcker

Till Egypten medförde jag halva mitt pocketbibliotek (för er som hänger med här på bloggen och vet hur många böcker jag äger förstår att detta är en enorm överdrift, men det låter ju lite klatschigare så). Jag ska nu snabbrecensera det jag läste:

1. Barbara Voors - Syster min: En spännande historia om en kvinna som läser sina försvunna systers dagböcker. Systerns liv och vad som hände henne klarnar lite mer för varje sida. Jag tycker att boken var medryckande och spännande, men min sambo - som läste den på min inrådan - tyckte att det dåliga språket och den onaturliga dialogen tog över och förstörde läsupplevelsen.

2. Lars Einar Engström - En sexists bekännelser: En helt underbar bok! Det är underbart att läsa hur en sexist inom näringslivet bekänner sina synder. Vi skulle behöva mer av sånt. Att sedan Engström och jag inte är ense om att man inte ska kvotera i bolagsstyrelser eller att flicka. nu är ett dåligt projekt det spelar mindre roll.

3. Alex Garland - Beach: Denna bok hade tydligen alla andra läst utom jag, men hur som helst fick jag denna på inrådan av min sambo (som tydligen ger bättre tips än jag). För er som inte läst den handlar det om några ungdomars letande efter den perfekta paradisstranden i Thailand. När de hittar den börjar den psykologiska historien om makt, besatthet och kanske till och med galenskap. Jag älskade boken!

4. Catharina Kjellgren - Inte att leka med: Denna bok får mitt inofficiella pris som världens sämsta deckare. Vart ska jag börja? Ingen gripande story. De misstänkta är bara misstänkta för att bokens privatdetektiv gissar det. Hot mot huvudpersonen är bara konstigt, inte spännande. Avslöjandet av mördaren kommer som ett jasså och inte som ett Aha! En kvinnlig privatdetektiv i Göteborg blev alltså en besvikelse. Tyvärr. Jag trodde att jag skulle älska det.

Guide till Egypten

Nu är jag hemma igen och är brun och fin! Jag tänkte ge er en liten miniguide till Sharm el Sheikh om det är någon som skulle gå i tankar om att resa dit.

Det första ni ska tänka på är att inte åka med Detur. De är billiga men det som står i katalogen stämmer inte (t ex när det gäller deras utflyktsprogram) och deras resesäljare kommer att säga att det som står i katalogen stämmer. Det kan alltså handla om en tråkig överraskning om ni hade tänkt flyga till Kairo och pyramiderna för 1000 kr, som det står i katalogen och som säljarna bekräftar. Detta pris gällde en bussresa fick vi veta på plats i Sharm. Det fanns inget intresse att gottgöra oss för detta. Det fanns egentligen inget som helst intresse för någonting, allra minst för sitt jobb, hos vår reseledare. Det fanns två reseledare till som var bättre, men vårt första intryck var inte alls bra.

Det andra ni ska tänka på är att solen går ner kl 16. Förbered er alltså på tidiga morgnar och eftermiddagsvila.

Det tredje som att tänka på är att egyptierna är extremt gåpåiga, men de respekterar förhållanden. Således rekommenderar jag par mer än singeltjejer att åka till Sharm.Men mitt samlade intryck av Sharm var ändå positivt och här kommer en lista om varför ni ska åka dit:

1. Fantastisk snorkling! Det är som om man simmar omkring i ett gigantiskt akvarium. Snorkel och mask går också att köpa billigt på plats. Och du kommer definitivt att hitta Nemo!

2. "Nära" till Kairo och pyramiderna. Man måste se pyramiderna innan man dör och de kommer inte att göra dig besviken! Så mäktigt och så fantastiskt!

3. Naama Bay är lugnt och trevligt och fräscht. (Man ska ta det för vad det är - en uppbyggd turistort - och man behöver inte leta sig till Gamla Sharm då detta är en gigantisk marknad med mer flugor och mer sunkiga hus än Naama Bay, alltså inte så mycket genuint som man kan tro om man läser guider.)

torsdag, november 17, 2005

Semester

Om detta inlägg ligger överst i bloggen så befinner jag mig i Egypten och har det skönt. En välbehövlig semester eftersom sommaren inte blev riktigt som jag tänkt mig. Nu ska jag spana in pyramider och sola på hotellstranden och snorkla runt i röda havet. Vi ses om en vecka!

tisdag, november 15, 2005

De konstiga grekerna

Jag har läst en del av Alexandra Pascalidou på senare tid, mest för att hon är en så ohyggligt komisk figur. Fick tips av min pojkvän om följande artikel på nykterhetssajten Sanning och konsekvens. Det var bland det roligaste jag har läst. Men det är inte första gången Pascalidou håller hög humorklass i media. Vi minns väl alla hennes kommentar på OS-invigningen i Aten? När elden tändes utbrast hon: "Detta har aldrig hänt förut!". Att elden har tänds? Det kan man fråga sig...

När man ifrågasätter henne så är det alltid ett angrepp mot henne som invandrare. Visst måste det vara jobbigt att vara invandrare och ständigt diskriminerad, men gäller detta Pascalidou? Hon är grek, EU-medborgare , västerlänning. Men det är klart, med målet mot Calle Johnsson i färskt minne kanske vi ska komma ihåg att Grekland totalt saknar rättsväsende och att man inte kan förvänta sig att få en rättvis dom (om man inte blir frikänd såklart, då är allt groll glömt).

När man sedan kollar in den amerikanska filmen "Mitt stora feta grekiska bröllop" om en grekisk familj med ytterst konstiga traditioner och farföräldrar med traumatiska minnen från hemska krig, då förstår man att greker är konstiga. Mamman i filmen säger till sin dotter att hon ville ge henne ett bra liv i USA och inte låta henne växa upp som hon själv fått gjort i Grekland. Som vi alla vet är det ju så hemskt i Grekland, även idag!

Kan det inte vara så att Pascalidou bara späder på idén om att Grekland är ett konstigt land långt bort, där det bor en massa konstiga människor, när hon kallar sig själv för svarskalle? Om jag får gissa så skulle jag tro att Pascalidou vill att vi ska se Grekland som ett västerländsk EU-land, men hon påpekar ständigt för oss alla hur olikt Grekland är från Sverige. Av krönikan på Sanning och konsekvens att döma är Pascalidou mån om att upprätthålla myten om de konstiga grekerna. Eller?

Bröst

Jag har funderat lite på en sak. Skulle jag vilja visa undersidan på mina bröst i TV på en gala som handlar om sport? Skulle jag vilja få mitt utseende kommenterat av en massa gubbar efteråt som tycker att jag är skitsnygg?

Nej.

Men smaken är ju som bekant som baken. Och tur är väl det.

måndag, november 07, 2005

Såssarna och tandvårdspolitiken

Åh, vad roligt! Nu kommer tandvårdsfrågan att lösas av marknaden istället för av Göran. Det ska bli mycket intressant att se vad såssarna kommer att göra åt den saken. Å ena sidan är nog Göran och hans kumpaner glada över att frågan är löst, men å andra sidan är det ju hemska balter som kommer hit och tar våra hederliga svenskars jobb. Kommer Göran att våga gå emot facket och hylla marknadskrafterna eller kommer han att ställa sig på fackets sida och tycka att det är bättre att höja skatten än att ge jobb till balter?

Det återstår att se. Och jag är mycket intresserad.

fredag, november 04, 2005

Vänstern och nazismen

Jag lyssnade på en debatt i SVT:s morgonsoffa. Ung vänsters blivande ordförande Ida Gabrielsson ondgjorde sig över att man tyckte att det var ett problem att vänstern slåss mot nazister när de sistnämnda vill demonstrera (senast i Linköping). Hon menar att det är en demokratisk rättighet att få demonstrera mot idioter som nazister. Eller kanske inte en rättighet utan snarare en skyldighet.

Visst är det en demokratisk rättighet och visst har hon rätt i att det är att det är problematiskt om man flyttar demonstrationer utanför stan och inte tillåter motdemonstrationer. Vad som däremot är tveksamt om hon har rätt i är att det skulle vara en självklarhet att anordna en motdemonstration mot nazister. Jag spånar nu bara och har ingen självklar åsikt i denna fråga, men jag undrar om det inte är smartare att låta dem vara. Alltså, nazister är inga trevliga människor och det är nog väldigt få som tycker det. Sverigedemokrater är en sak, men just nazister med alla symboler och tillbehör, tycker inte folk att de är mest löjeväckande? Det är klart att folk tycke ratt det är obehagligt, men är det inte än mer otäckt när ett gäng afa-människor står och skriker mot dem och bidrar till en tryckt stämning med smockor i luften?

Jag tror att många tycker att afa är näst intill lika obehagligt som nazister och just de kanske inte är demokratins bästa försvarare? Som sagt är jag en vän av yttrandefriheten och en vän av demonstrationsrätten, men jag kan undra om det ibland inte är bäst att hålla käften, bara för att få önskat resultat.

Se detta som en fundering från mig och inte ett sätt att tysta ner Ida Gabrielsson och hennes vänner. Hon ska givetvis få fortsätta demonstrera och jag hoppas att hon gör det för att hon tror det är det bästa sättet att stoppa nazistiska idéer och inte för att vinna billiga poänger.

onsdag, november 02, 2005

Göran och jämställdheten (och demokratin)

Göran är rolig. Han säger att det inte kommer att bli någon ökad kvotering i föräldraförsäkringen under hans regeringstid.

Bra att vi vet. Synd för sossarna som inte fick besluta om det först.

Men roligast är väl kanske ändå Nalin. Beslutet som inte var ett beslut och som inte innehöll något ser hon som en seger. Tillåt mig småle.

Jämställdhet i Ukraina - hemma igen

Nu är jag hemma igen från Ukraina. Det var en otroligt rolig resa och jag har massor med intryck med mig hem. Jag och min vän från Silc begav oss en mycket tidig lördagsmorgon från Kiev till Donetsk och flög tillsammans med Janukovic. Tyvärr upptäckte vi det först när han klev av planet.

Seminariet som vi skulle besöka låg på en kursgård två timmars bilresa från Donetsk, i en mycket vacker miljö (tyvärr var inte kursgården lika vacker). Det var ca 15 ungdomar som diskuterade mänskliga rättigheter med inriktning mot kvinnors rättigheter. Mitt föredrag handlade om liberal feminism och vikten av att bryta könsrollerna. Trots att mitt framförande tolkades och därmed blev lite hackigt, fick jag igång en diskussion där alla verkade rörande överens om att könsroller bör brytas och att det kommer att gå att göra det. Jag tog ett exempel där jag försökte få dem att föreställa sig sin mamma tittandes på fotboll medan deras pappa städade. De skrattade, men sa att det var fullt möjligt. Eller kanske inte, mamma skulle aldrig titta på fotboll!

Efter mötet var det kafferast. En av de manliga deltagarna talade om för oss att nu hade han lärt sig massor om jämställdhet. Sedan gick han ner och slet en kopp kaffe ur handen på en tjej och sa: "Den här hade du gjort till mig, va?". Slutsats: Det finns massor mer att göra för jämställdheten i Ukraina. Eftersom jag inte talar ryska gick jag miste om mycket under seminariet, men Gunilla från Silc översatte en del så att jag också kunde hänga med. Den tid då man får höra mest om vad folk egentligen tycker är ju på festen på kvällen. Tyvärr var det inte så många som kunde engelska så att jag kunde inte prata med så många då heller. En tjej lyckades jag dock få lite kontakt med. Hon var väldigt intresserad av att plugga utomlands och ville att Ukraina skulle gå med i EU. Hon ville veta allt om hur Sverige hade påverkats av sitt medlemskap. Inte så mycket var det svar jag kunde ge henne. Hon får nog vänta på ett medlemskap och i den delen av landet hon bor i (Donetsk, Janukovic hemstad) är det nog inte så många som delar hennes åsikt om att Ukraina bör gå med i EU. När hon fick veta att jag hade estniska vänner vill hon veta om de ser ukrainare som ett eget folk eller som ryssar. Det var viktigt för henne att få vara ukrainare, även för ester. Denna åsikt delas nog av långt ifrån alla i östra Ukraina...

Slutligen blir en sådan här resa också tyvärr en matupplevelse. Tyvärr för att maten är helt oätlig om man inte går på bra restauranger och en kursgård i skogen har oftast inte en bra restaurang. Stenhårda köttbitar på pinne med potatismos simmandes i smör. Yummi! Men med några nutrilette i väskan klarar man sånt också!

Jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan jag återvänder till Ukraina!