Nåväl. Jag visste lite, men inte så mycket om det som jag alltid ha kallat Baader-Meinhof-ligan, men som kallade sig själva för Rote Armee Fraktion. Det första jag förstod av filmen var att det var Gudrun Ensslin och inte Ulrike Meinhof som var tillsammans med Andreas Baader och var förgrundsfigurer i gruppen. Däremot var Meinhof, den berömda journalisten, hjärnan bakom mycket. Filmen glorifierar inte terroristerna, snarare tvärtom. Även om Meinhof och Ensslin skildrades som smarta personer som visste vad de sysslade med, så framstod Baader som helt galen och gruppen som helhet snarare galen än vettig. Deras handlande fick nog ingen att känna sympati såhär över 30 år senare.
Filmen var ett historiskt porträtt över en terroristorganisation och jag fick mycket mer inblick i vad som hände och varför. Det jag nu är intresserad av är att läsa mer och få bättre personporträtt av alla inblandade, något som saknades lite i filmen. Och så kvarstår frågan om huruvida det var självmord eller mord när Ensslin, Baader och Jan-Carl Raspe (och ett år tidigare, Ulrike Meinhof) hittades döda i sina celler under Dödsnatten 18 oktober 1977. Irmgard Möller som överlevde dödsnatten och lever än i dag hävdar bestämt att ingen tog sitt eget liv. Konspirationsteori? Förmodligen.
Se filmen!
(Obs! Länkarna är på tyska för bättre info. Ni som inte förstår det kan byta till engelska.)
(Obs! Länkarna är på tyska för bättre info. Ni som inte förstår det kan byta till engelska.)
2 kommentarer:
Åååå, den filmen står faktiskt högst upp på min "vill-se-lista" Kul att du gillar den och jag ska gå på den snarast!
Kram
Du MÅSTE bara se den! Jag är nu i tagen att beställa böcker från Tyskland för att kunna läsa mer. jag är helt besatt ;o)
Kram
Skicka en kommentar