Vill du ha min röst?

Om du läser detta och är kandidat till europaparlamentet och ställer upp i folkpartiets provval så får du en chans att påverka mig genom att skriva en kommentar.

Varför ska jag rösta på dig?

Viktigast för mig är integritet och övervakning. Således får du gärna berätta om var du står i frågan om IPRED, datalagringsdirektivet och lagstiftning som ska tvinga alla bloggare att registrera sig.

Sedan vill jag gärna rösta på folk som vill driva fri abort i hela EU.

Jag vet att jag ska rösta på Catrine Norrgård för hon är bra på alla vis. Feminist med en tydlig liberal kompass som jag vet inte kommer att svika i viktiga frågor. Catrine har jobbat i europaparlamentet och brinner för europatanken. Men det är inte bara hennes brinnande engagemang, utan också för att hon kommer att rösta rätt som gör att jag stödjer hennes kandidatur helhjärtat. Catrine är också otroligt smart och kan prata franska, något som faktiskt kan vara ganska användbart i Bryssel. Jag tycker att alla som kan bör rösta på Catrine provvalet.

Jag har funderingar på att rösta på några till, men övertyga mig gärna om att lägga min röst på just dig. Ni kan skippa allt om fred och mänskliga rättigheter, avskaffande av jordbrukspolitiken och frihandel för det förutsätter jag att ni står för - folkpartister som ni är!

Eller så betalar vi skatt

I Sverige vill alla bara ha och ha. För skattepengar. Det är intressant när man kommer till ett annat land och träffar politiker och diskuterar hur vi har det. För många demokrater är Sverige ett mönsterland och jämfört med USA är vi det också på många sätt. Visst, en allmän sjukförsäkring är jag också glad att vi har, likaså en arbetslöshetsförsäkring (även om jag kan tycka att den är väl generös). Men vi måste också inse att man måste kämpa, för det mesta genom hårt arbete, för att få saker man vill ha. När jag berättar för folk i USA (och Australien också för den delen) dels hur mycket skatt vi betalar och dels vad detta går till (förutom de sakerna som är bra) så tror folk inte att det är sant.

Dessa får statligt kulturstöd. Och de tycker att det är bättre och finare och mer oberoende än att finansieras privat. Det är bara ett exempel på den svenska mentaliteten. Staten är inte du och jag utan en oberoende organisation som ger bort pengar. Pengar ska man få så att man har råd att leva som vanligt efter att man har förlorat sitt jobb (d v s ha råd med semester, bo i en stor villa och åka på AIK:s bortamatcher) och pengar ska gå till allt som är bra (d v s all kultur, simhallar på varje ort och alla små obskyra föreningar). När jag talade med amerikaner om detta var det många som satt och gapade. Är det SÅ ni har det? Eller så förstod de helt enkelt inte vad jag pratade om.

För de människorna jag träffade i USA är skatt något man betalar för att hjälpa de som behöver och för att skapa en trygghet så att alla vet att de klarar det mest nödvändiga om man förlorar jobbet. För en svensk handlar skatt om att man ska kunna leva på samma standard fast man varit arbetslös länge. Är det verkligen rimligt? Och är det rimligt att våra skattepengar ska finansiera stöd och bidrag till olika saker i samhället som skulle kunna finansieras privat? Många ser rött när man pratar om marknadsmässiga lösningar, något som är vanligare i USA, Då tycker de att det är bättre att alla, även de som inte vill, är med och betalar - allt för att slippa reklam som är av ondo.

Jag vet att jag låter som en nyliberal och att det låter som att jag inte tycker att vi ska betala skatt. Så är det inte. Jag tycker att vi ska betala skatt till det som är nödvändigt. Jag tycker inte att någon ska behöva svälta eller att någon ska nekas vård. Men om vi ska ha kvar vårt skattesystem så måste det utformas så att det kommer behövande till del och inte låter folk leva på andra människors hårda arbete. Det är väl detta som socialliberalismen från början gick ut på?

Julpynt

Nu är jag hemma igen från USA och mycket julpynt har inhandlats. För första gången ska jag och Andreas fira jul ihop och vi ska dessutom göra det hemma hos oss. En fin gran med massor av pynt ska jag fixa och vad är då inte roligare än julpynt från andra länder?

Mina fynd. Julgranskulorna med extra utbukter ska föreställa Musse. Jag köpte även otroligt tacky disneyfigurer med glitter. De må vara fula men lite äkta disney i granen är coolt - så det så! De glittriga sakerna på det vita pappret är från Macys i NY och DC. De röda paketen och polkagrisarna har jag köpt i en dollar store i Harlem. Så allt från dyrt disneypynt till pynt för en dollar i Harlem - allt ska rymmas i familjen Lager/Ericsons gran! Tidigare års granar kan ses här: 2006 och 2007. Saknas något? Kanske mer halmpynt?

Dag 8 i London

Det var inte kul att ha åtta timmars väntetid i London. Trots att det var mitt i natten för mig så tog jag mig in till stan. Jag köpte te och åt fish and chips, sedan blev det för mycket för mig. Jag somnade på tunnelbanan tillbaka.
Picadilly circus.

Typiskt London.

Dag 7 i New York

Sista dagen i New York och hemfärd. Denna dag hade jag gett upp allt hopp om att få tag på min kontakt här i New York och tag det därför lugnt med Kajsa till min airport shuttle tog mig till Newark.

Min besvikelse från förra året upprepades inte. Yippi!

Kajsa fotar mig på vandrarhemmet. Jag blir snart upplockad. På shuttlen träffar jag en australiensiska som jobbar för sitt delstatsparlament. Hon har tidigare varit politiskt anställd - liberal, men jobbade nu i administrationen. Vi hade ett mycket intressant samtal om allt från Sveriges höga skatter till rätten att göra abort. Hon förklarade att hon var pro chioce, något som inte var alldeles självklart i Australien om jag förstod henne rätt. Dessutom var hon åt det mer konservativa hållet (enligt henne själv) och höll på McCain i valet. Ett mycket roligt inslag på resan. Vi bytte kort och hon lovade att snarast skaffa facebook så vi kunde höras där ;o)

Dag 6 i New York

Pa dag 6 kom jag tillbaka till New York. Idag ar denna dag igar. Jag shoppade lite och sedan bar det av till konsulatet dar jag fick en rundvandring av Kajsa och sedan minglade vi med svenska FN-representationen. Sedan var det partynight for oss. Idag aker jag hem igen.

Underbar chili i East village! Min man ar formodligen avundsjuk.

Kitsch pa indiskt stalle...

...och visst ar det dar som Miranda och Carrie ater Alla hjartans dag-middag i Sex and the city-filmen? Valdigt otrevliga var det i alla fall har. Den 650 ml stora olen fick vi inte dricka upp. De kunde ju ha namnt att de holl pa att stanga.

Dag 5 i Washington DC

Dag 5 var en dag med massa spannande moten och besok! Allt har jag dock inte dokumenterat.

Antligen skulle jag besoka underbara Georgetown i dagsljus... Det regnade katter och hundar kan man saga.

Svenska ambassaden. Har traffade jag deras pressansvariga. Mycket bra besok! Jag fick ocksa en rundvandring i House of Sweden.

Pa det nyoppnade Newseum. Har finns nyheter fran hela varlden! Det fanns en hel avdelnig om nya media som jag sa klart tillbringade mycket tid vid. Ett fantastiskt museum som gav mig otroligt mycket, bade for mitt projekt och for mig sjalv.

Saker berode mig mycket har.

Jag forsokte ta en fin bild av Capitoium by night. Pa kvallen akte vi till Pentagon City och shoppade till kl 22. Kan rekomenderas!

Dag 4 i Washington DC

Denna dag hade jag mycket att gora sa det blev inte sa manga bra foton.


Jag hade ett mote med en intressant bloggare pa legendariska U street. Har var det upplopp efter Martin Luther Kings I have a dream-tal. Likasa var dett upplopp i tisdags nar Obama vann valet. Alla var utom sig av gladje. DC har 80 % svart befolkning.

Tillbaka i Georgetown pa kvallen. Mycket kitschig dekor vid House of Sweden. Vi gick tillbaka till den mer pitoreska huvudgatan istallet.

Dag 3 i Washington DC

Nu har jag antligen fatt tillgang till en USB-port! Har kommer min forsta dag i DC i bilder. Forutom det som syns pa bilderna sa har jag trafat demokrater och haft fantastiska diskussioner.

Jag hade tankt att besoka Philly om jag hade tid over. Det har jag inte sa detta ar allt jag far se av the streets of Philadelphia.

Nar jag anlande till DC med sk Chinatownbus (gar fran chinatown till chinatown) sa var detta det forsta jag fick se. Var har jag hamnat? Detta var dock sa mycket chinatown det blev.

Antligen har! Sa litet det ar, och sa centralt det lag. Jag var saklart helt uppspelt av att fa se Vita huset - politikernord som jag ar.

World War II memorial. Alla fotade sig vid sina delstater. Sa gjorde jag och Andreas ocksa. Jag valde Massachusets, for jag vill ge sken av att ha pluggat pa Harvard ;o)

Har mottes Forrest och Jenny! Sa haftigt att fa se allt detta i verkligheten. Hela omradet heter the Mall och ar flera kilometer lang. Har finns massa minnesmarken och massa gratis museum.

Capitolium i andra anden av the Mall.

Och kvallen slutade i Georgetown dar jag letade efter feministisk litteratur pa kvallsoppna Barnes and Noble.

Dag 3 & 4 i Washington DC

Nu har jag kommit till DC och har har jag haft moten och sightseeat. For en politikernord ar DC ett paradis. Det finns massor av monument, politiska insitutioner och museum. Jag kommer att gora en fullstandig redogorelse nar jag kommer at en dator som tar emot min kamera. Mitt schema ar betydligt med spackat har sa det drojer nog till jag kommer tillbaka till NY innan jag bloggar igen!

Dag 2 i New York

Jag har fatt pengar fran Stiftelsen Karl Staaffs fond för frisinnade ändamål samt min arbetsgivare for att gora den har resan och darfor var denna dag ingen bra dag. Tva moten inbokade och lika manga installda. Jag fick inte tag pa de jag skulle fa tag pa och jag kande mig aningen lost pa mina promenader mellan internetcafeerna.

Allt loste sig i slutet av dagen (hoppas jag) och de installda motena blev flyttade moten (till fredag da jag kommer tillbaka till NY). Sa nu kanns allt battre! En biljett till DC ar bokad och jag aker imorgon i svinottan. Jag ar ju anda vaken den tiden sa det kanns inte sa jobbigt.

Det ska bli kul att antligen satta igang med mitt projekt! (Och aven om det inte hor hit sa ska det bli kul att traffa min man som ar i DC.)

Jag bor verkligen inte glassigt. Laget ar bra, 20:e gatan i Chelsea men standarden ar inte hog. Jag saknar sanglampor. Just nu bor jag med tva svenska tjejer har som var uppe i ratten i dag och fick bota 50 dollar for att ha kissat pa gatan. Gor inte det om ni inte vill aka fast!

En av New Yorks coolaste byggnader! Flatiron Buildning - strykjarnsbyggnaden. Forra gangen jag var har hade vi aldrig vagarna forbi. Nu ar jag glad att jag tog en liten omvag!

Har at jag en mycket god och billig lunch: Stekta nudlar med biff satay. Den ligger pa Mott street i Chinatown. Rekomenderas varmt. Jag kom ner tll Grond Zero innan jag gav upp min promenad. Dagen kommer att sluta pa runt 17000 steg om inget oforutsett hander nu.

Dag 1 i New York

Jag gick over 30000 steg igar och borde darmed ligga battre till i jobbets stegtavling. Jag har sett saker jag inte sett forut och jag har shoppat en massa strunt (julpynt). Igar var en ledig dag!

Central Park i morgonljus. Underbara farger!

Jag ar glad att det inte sa har illa i Sverige, aven om det inte ar langt borta. Inte konstigt att tjejer blir tjejer och killar blir killar...

Sedan traffade jag min van Kajsa som bor i New York och vi akte till Harlem (dar jag kopte billigare julpynt an i Walt Disney-affaren pa 5th Avenue). Har ar jag pa huvudgatan och det ser lagom typiskt ut. Har ar det inte farligt, sa tro inte din guidebok gjord for pensionarer.

Det skulle kunna vara annu mysigare har om det blev fart pa renoveringen. Men det ar val inte sa stor chans nu kan man tro. For ovrigt kan man tro att alla i Harlem rostade pa Obama. "Obama-souvenirer" finns overallt. En kvinna hade till och med gjort egendesignade Obama-orhangen.

Nu ska jag sluta att gnalla...

...och hitta pa nat kul att gora till affarerna oppnar. New York ar fantastiskt, varmt och soligt! Idag ar bara en turistdag och en jetlaggad Hanna ar morgonpigg sa det forslar.

Tack personalen pa Arlanda!

Igar upplevde jag nagot jag forst inte trodde var sant. I incheckningen pa Arlanda blev jag behandlad som ett barn, dum blondin, forstandshandikappad eller you name it. Efter en oversvallande halsningsfras dar killen bakom disken inte lagger marke till att jag sager att jag ar forvirrad blir det bara annu varre.

Jag checkade in sjalv och ville ha svar pa tva saker.

For det forsta var jag tvungen att ange adress vid incheckningen och jag gav adressen till mitt forsta vandrarhem i New York. Jag skulle fraga om jag var tvungen att uppge fler adresser (puckad fraga kanske, men jag var forvirrad och man vill ju inte att det ska bli fel). Ordvaxligen blev sahar:

Jag: Jo jag undrar det har med adress vid incheckningen.
Han: Ja?
Jag. Jag ska aka vidare...
Han: Vart da?
Jag: Till Washington.
Han: Nar?
Jag: Pa tisdag.
Han: Da far du ditt boardingcard da.
Jag: Alltsa nej, jag ska inte flyga dit utan aka buss.
Han: Men lilla froken, British Airways ar ett flygbolag och inget bussbolag, vi tillhandahaller inga bussbiljetter.

Duhhhhh!

Min nasta fraga handlade om min hemresa som gar fran Newark, jag landade pa JFK. Ville bara kolla om detta stamde. (Observera att jag var trott, forvirrad och stressad.)

Jag: Kan det vara sa att man aker till JFK och hem fran Newark?
Han: Hehe, ja varje resenar bestammer sjalv hur han eller hon valjer att planera sin resa.

Duhhhhh igen!!!

Efter en tankepaus pa en halvtimma hade aggressionen vaxt sapass att jag skallde ut honom och sa att han hade attitydproblem. Han forsatte da att kalla mig for lilla froken (trots att han visste att jag var gift, vad det nu har med saken att gora). Jag anmalde honom i informationsdisken och de tjejerna som satt dar tog mig pa storsta allvar. Vid gaten blev jag senare mott av en av dem som sa att hennes chef hade blivit mycket upprord over killens handlande och jag fick gora en fullastandig redogorelse. Tack fort ert underbara bemotande!

Jag ar stolt over att ha handlat och inte bara bitit ihop och accepterat, som jag forst hade tankt.

USA - here I come!

Nu förväntar sig många amerikaner stora förändringar. Tron på Obama och vad hans ska kunna åstadkomma är nästan omäktigt stor på vissa håll. Jag tycker att det känns helt fantastiskt och än mer fantastiskt är det att det finns en sådan enorm tro på förändring och förbättring. Obamas seger är historisk och jag hoppas verkligen att han ska kunna förvalta förtroendet väl under sin tid som världens mäktigaste man.



Bara lyssna på detta. Jag gråter.

Imorgon åker jag till USA, New York och Washington DC. Jag ska träffa glada demokrater som jobbat hårt för det de fick uppleva i tisdags. Förhoppningsvis ska jag kunna lära mig något av det som jag/vi kan använda oss av i den svenska valrörelsen nästa år och 2010. Jag återkommer med bilder och text!

Det känns helt fantastiskt!

Trots detta måste jag säga att jag är mycket glad över att ha fått uppleva denna historiska dag. På lördag åker jag till USA för att träffa kampanjarbetare och det känns nu extra roligt och jag längtar halvt ihjäl mig!

Min man är en våldtäktsman?

Här är serien!

Det är viss humor i detta och det är just därför som den angripne själv inte är lika upprörd som jag. Det jag har att säga är följande:

1. Betalda intellektuella är väl alla som får betalt för att sprida sitt budskap. Således är jag det (jobbar på fp) och likaså alla som jobbar på Bang. Bang får finansiering från Statens kulturråd, men detta är tydligen bättre än att få bidrag från näringslivet. Så fort borgerliga vill minska presstödet så vill vi inskränka på yttrandefriheten, men så fort privata aktörer vill betala för en tidning så går de som tar emot pengarna i de rikas ledband. Så klart. Liv Strömquist är för övrigt själv betald intellektuell så länge hon inte jobbar gratis på Bang.

2. Hela serien antyder att min man är våldtäktsman. Är det roligt? Min feministiska man som inte bara teoretiserar kring könsroller, utan bara genom att vara sig själv är feminist i praktiken. För att jag inte ska skriva ett långt tal om hur underbar min man är så slutar jag här med att säga att höger innebär inte att man som man vill äga kvinnor.

3. Nu vet jag varför jag slutade prenumerera på Bang.

Mycket portättlik bild av min man. Orginalet kan ses på denna sida.

Betald intellektuell man

Min man är med i det senaste numret av Bang. Man borde bli smickrad, men tyvärr har de inget gott att säga om honom. Jag ska scanna in den serie i vilken Liv Strömquist har avporträtterat Andreas som en sk intellektuell idiot. (Serierna handlar om män som är dumma i huvudet för att de inte är feministiska för fem öre.) Han är den värsta sorten – betald intellektuell. Detta för att han jobbar på Neo. Frågan är om inte Liv Strömqvist själv är en betald intellektuell, eller jobbar hon månne gratis på Bang?

Jag återkommer i detta ämne när jag har fått tag på serien!

En liten morgonreflektion

Jag var och hämtade ut ett par skor hos en skomakare i Gamla Stan. Av de tre personer som arbetade där var ingen man. Det är inte varje dag man ser sådant. Kul när någon går emot mina fördomar!

Sightseeing i Vilnius

Min resa till Litauen avslutades med en söndag i Vilnius. Tyvärr var det allahelgona just i helgen och i det katolska Litauen betydde det att det var mycket som var stängt. Jag njöt ändå av sightseeing i en stad jag inte varit i på nio år.

Gamla stan. Jag och mitt resesällskap åt senare på restaurangen man kan skymta på bilden. Jag åt biff stroganoff och det var gott!

Ett gulligt café som var lika gulligt på insidan. God choklad hade de också!

Medeltidvecka i Visby? Nej, vaktparad utanför presidentpalatset i Vilnius. Man tror inte att det är sant.

Presidentpalatset.

En lite modernare shoppinggata. Lite längre bort på denna gata ligger KGB-muséet som är en klar sevärdhet. Jag var dock där för nio år sedan så vi prioriterade bort det denna gång.

Guidad tur i Druskininkai

Druskininkai är en kurort i södra Litauen som sommartid är väldigt livfull och tar emot gäster från hela Europa som vill gå på spa. I november är det bara konferensfolk där, och knappt det, i denna lilla stad med mindre än 20 000 invånare.


Busstationen.
Vårt fina hotell. Vi fick även lite spa i vår närhet - en bubbelpool i källaren.

Kyrkan i stadens centrum.

Druskininkai beach.

En otroligt pitoresk otrodox kyrka.

Jag i höstrusket.

Jämställdhet i Litauen för vitryssar

Nu har jag varit i Druskininkai i södra Litauen. Jag har pratat jämställdhet, eller främst härskartekniker, ur ett svenskt perspektiv med vitryssar. Det var mycket givande och jag tror att de hade nytta av det vi pratade om. Även om det viktigaste i Vitryssland är demokrati så skadar det inte att de får lära sig om gender. Det är inte alltid demokratitänk och jämställdhetstänk går hand i hand...