Skadad igen

Idag skulle jag springa årets första lopp – premiärmilen. Förra året var jag skadad och förkyld och kunde inte vara med. Så blev det även detta år. I år var orsaken lite annorlunda – jag föll igår natt ner för trappan upp till vårt sovloft. Jag ska väl vara glad att det inte gick värre, men när ena överarmen ser ut som blåbärsglass så är det lätt att tycka synd om sig själv. Med mitt ena lår bröt jag sönder en pinnstol. Då är det lätt att förstå att det är svårt att sitta idag, än svårare att springa. Mitt i allt elände sitter jag och önskar att jag hade en kamera i lägenheten så att jag hade kunnat se hur det såg ut för det var ett jäkla fall!

Annandag påsk 2008 i Lidköping med omnejd

Lidköping sett från Nicolaikyrkans kyrktornsförnster. Det är första gången jag ser min stad från denna vinkel.

Kinnekulle 080324.

Jag är glad fast att det är vinter trots snart april.

Min gamla slalombacke. Här ramlade pappa och skadade sig medan jag stod ensam nere vid liften och var rädd. Jag var 7 år.

Min familj.

Varför får jag inte dricka när barnets pappa får det?

Jag vet att jag är lite sen i debatten, men detta med livsmedelsverkets rekommendationer för ammande kvinnor gör mig bara mer och mer upprörd. Det är klart att det känns skönt att få veta vad man kan och inte klan äta och dricka när man är gravid eller ammar. Ingen vill ju utsätta sitt barn för risker, men vad handlar det egentligen om?

Expressens ledare och debattartikel av Carlos Ejemyr Rojas igår var lysande. När forskning säger att man i princip kan supa sig drängfull utan att det skadar barnet så är rekommendationerna från Livsmedelsverket solklart moralistiska. Anledningen till att man inte ska dricka mer än 1-2 glas beror bara på att man inte förväntas kunna ta bra hand om ett spädbarn om man är onykter. Normala människor inser så klart detta och de som inte är normala struntar förmodligen i Livsmedelsverkets rekommendationer i vilket fall. MEN ska Livsmedelsverket verkligen ge oss rekommendationer om hur nyktra vi behöver vara när vi tar hand om våra barn?

Sedan till kärnfrågan: Varför ger livsmedelverket rekommendationer om hur mycket mammor ska dricka men inte pappor? Är det lämpligt att pappor till spädbarn är fulla? Har det någon betydelse hur full mamman är om hon inte är hos barnet? Och inte slutar väl det olämpliga i att vara full med sitt barn för att man slutar amma? Med andra ord så är de nya rekommendationerna bara en moralistisk pekpinne till alla ammande mammor.

Jag har varit tillbaka i Wien!

Jag har bott och pluggat i Wien, hösten 99. Jag återkommer så ofta jag kan, men numer blir det ganska sällan. Ryanair har gjort det möjligt att via Bratislava komma till Wien billigt. För 750 kr t o r för två begav jag och min sambo oss iväg till min älsklingsstad. Här följer bilder från den resan:

Äntligen i Wien och äntligen på Graben. Visst är det vackert!?!
I Wien kan man dricka världens godaste choklad. Eftersom jag sedan ett par år är laktosintolerant fick jag packa med mig mycket lactrase för att kunna njuta denna underbara dryck. Här på favviscafét Diglas i närheten av Stefansdomen.
Rathaus. Här bakom bodde jag, på Buchfeldgasse 16 i 8:e bizirket. Det studenthemmet finns inte längre kvar, upptäckte jag.
Schönbrunn, underbar park, underbart vackert! (Nej, jag är inte gravid.)
Heurigermat. En heuriger är en krog som säljer sitt eget vin. Vinet beställer man vid bordet och maten köper man över disk. Vi valde att äta traditionell backhändl, panerad kyckling, och deras egen potatissallad. Mums! Denna heuriger ligger i Grinzing utanför Wien.
Hundertwasserhaus - kommunala bostadshus i Wien av världens coolaste arkitekt, Friedrich Hundertwasser.
Födelsedagstårta på legendariska Hotel Sacher - såklart är det en sachertårta! Här hade jag aldrig varit förut, men det var inte så dyrt som jag fruktade (alla caféer i Wien är ju dyra och detta utmärkte sig inte nämnvärt).
Födelsedagsmiddag, hummerpasta. Tack mamma och pappa!
Mina vänner från pluggtiden i Wien, Elvira och Julia.

Att tvinga barn att gå i skolan

Jag är så otroligt förvånad. Jag trodde att förslaget om att alla ska omfattas av skolplikten inte skulle vara kontroversiellt för någon, annat än möjligen för konservativa muslimer. Varför blir folk upprörda över att folkpartiet tycker att alla elever ska delta i skolundervisningen, oavsett om det handlar om matte eller om sexualundervisning? Vi vill ”tvinga” elever att delta i skolundervisningen sägs det med avsmak. Ja, det vill vi såklart. Barn tvingar man och man tvingar dem definitivt att gå till skolan. Ingen ska kunna hävda religiösa skäl för att inte delta i någon undervisning. Till syvene och sist handlar det om att alla barn har RÄTT att delta i alla skolundervisning.

Unga invandrarflickor ska inte nekas skolundervisning på grund av att deras föräldrar har en föråldrad syn på kvinnor. Utan denna undervisning kan de inte senare studera vidare på universitet eller högskola. Vill vi verkligen ta detta ifrån dem? På grund av vad någon anser vara mot deras religion? DET är verkligen att svika invandrare. Det är inte ett svek att ge alla – oavsett etnicitet eller religion – att delta i skolundervisningen. Har vi en skolplikt ska den gälla alla. Punkt.

Go Hillary!

Jag har inte skrivit något om det amerikanska presidentvalet. Det beror inte på att jag inte med spänning följt hela nomineringsprocessen, för det har jag verkligen gjort. Det beror snarare på att jag inte har känt mig så insatt och därför inte tyckt att jag har kunnat kommentera valet på ett klokt sätt. Nu har jag dock kommit till en annan slutsats och tänker därmed tillkännage att jag helhjärtat stödjer Hillary Clinton.

Demokraternas politik ligger mig närmast och det känns mest naturligt för mig att stödja dem. Sedan är det helt klart svårt att avgöra vem som jag borde södja, Clinton eller Obama. Amerikanska förhållanden är inte som svenska och många av deras åsikter är mig mycket främmande. För mig känns det dock så otroligt viktigt att USA har möjlighet att få en kvinnlig president. Hade Clintons politik varit åt skogen skulle jag naturligtvis inte stött henne bara för att hon är en kvinna, men i valet mellan henne och Obama är valet enkelt för mig.

Birgitta Ohlsson sa i morgonsoffan i SVT i morse att kvinnor över hela världen behöver förebilder. Oavsett politisk inriktning är kvinnor som kandiderar till höga poster och får höga poster, nödvändiga förebilder för andra som vill ta sig fram. Att det finns de som vågar, även om de inte når ändra fram, gör att fler kommer att våga. Och det är verkligen på tiden att en kvinna styr världens mäktigaste land.

Jag stödjer Hillary Clinton, både för att hon är kvinna och för att hon står för en bra politik. Det är idag en glädjens dag när det ser ut som att hon har vänt den negativa trenden från de senaste nomineringsvalen. Go Hillary!