Varför får jag inte dricka när barnets pappa får det?

Jag vet att jag är lite sen i debatten, men detta med livsmedelsverkets rekommendationer för ammande kvinnor gör mig bara mer och mer upprörd. Det är klart att det känns skönt att få veta vad man kan och inte klan äta och dricka när man är gravid eller ammar. Ingen vill ju utsätta sitt barn för risker, men vad handlar det egentligen om?

Expressens ledare och debattartikel av Carlos Ejemyr Rojas igår var lysande. När forskning säger att man i princip kan supa sig drängfull utan att det skadar barnet så är rekommendationerna från Livsmedelsverket solklart moralistiska. Anledningen till att man inte ska dricka mer än 1-2 glas beror bara på att man inte förväntas kunna ta bra hand om ett spädbarn om man är onykter. Normala människor inser så klart detta och de som inte är normala struntar förmodligen i Livsmedelsverkets rekommendationer i vilket fall. MEN ska Livsmedelsverket verkligen ge oss rekommendationer om hur nyktra vi behöver vara när vi tar hand om våra barn?

Sedan till kärnfrågan: Varför ger livsmedelverket rekommendationer om hur mycket mammor ska dricka men inte pappor? Är det lämpligt att pappor till spädbarn är fulla? Har det någon betydelse hur full mamman är om hon inte är hos barnet? Och inte slutar väl det olämpliga i att vara full med sitt barn för att man slutar amma? Med andra ord så är de nya rekommendationerna bara en moralistisk pekpinne till alla ammande mammor.