Cameron Highlands

Om det finns något resmål på vår resa som det fanns mycket info om så var det Cameron Highlands. Jag hade kunnat läsa mig till hur man tog sig dit, vad som fanns att göra och att man köper olika paket som antingen är hel- eller halvdagar. Ett eftermiddagspaket börjar kl 14. Trots att man vet mycket kan mycket också bli fel, vilket det blev för oss, men slutresultatet blev trots allt väldigt bra.

Det var hur enkelt som helst att fixa bussbiljetter bara man tog sig till en busstation. Vi valde Paraya Bus Station, och det är möjligt att det var den enda busstationen man kunde välja, det fick vi aldrig något svar på. Det fanns en uppsjö olika bolag som slet och drog i en på stationen och valet av resebyrå var kanske lite slumpartat. Billigt var det, under 30 rm (ca 60 kr) och bra tid – vi skulle vara framme till lunch. Bussen var lite sunkig och hade ingen toa och chauffören tänkte köra ifrån en passagerare vid resans toapaus, men resan varade bara några timmar så det var helt ok.

Väl framme gorde vi vårt första misstag. Vi visste inte vad vi skulle göra, vi visste att vi hade två timmar på oss att äta, ta oss till hotellet (långt bort!) och boka en utflykt. Vi bestämmde oss för att åka till hotellet och boka utflykt därifrån. Det gick bra och misstaget skulle visa sig senare. Hotellet – Equatorial Hotel - är fint, men lite ödsligt, och här finns allt i form av restaurang, bar och kiosk. Vi hade bokat ett dyrt hotell för att vi inte ville bo sunkigt.

De finns i princip två saker att göra i Cameron Highlands – trekking och besöka teplantager. Allt annat är mest utfyllnad. Trekking kan man göra på flera olika ställen och det gör att fler dagar än en och en halv, som vi hade, är att rekommendera.

Vi tog två turer. En teplantage-tur som kombinerades med en fjärilsfarm, en biodling, en jordgubbsfarm och en rose garden. Det var trevliga saker, men inget du absolut måste se. Teplantagen återkommer jag till med bilder nedan. Vi fick egen guide och var mycket nöjda med turen.

Den andra turen var en regnskogstur. Här visade det sig att val av resebyrå skulle spela roll. Vi fick en guide från en annan resebyrå men två medresenärer från Saudiarabien med barn. Kvinnan klädd i taditionsenligt dräkt och vi började ana oråd. De hade bokat en tur till klockan två fastän vi inte skulle vara tillbaka förrän tre. Detta skulle ordnas och vi anade ännu mer oråd. Våra utlovade tre timmars trekking blev 40 min. Som tur var förbarmade sig vår guide över oss och såg till att skjutsa oss till ett ställe där vi kunde trekka på egen hand och det var en fantastisk upplevelse. Trots det var vi väldigt arga på dem som sålde resan till oss. När vi konfronterade ägaren för företaget så frågade han om vi inte hade fått se allt som utlovats (dvs trekking plus andra saker som vi var helt ointresserade av). Jo, sa vi, men vi hade inte fått trekka så länge. Då sa han ”men trekkingen tar ju tre timmar och de skulle vara tillbaka kl 14” och syftade på att vi inte skulle ha hunnit med allt annat tjafs vi slussades runt på om de andra skulle hinna tillbaka till två. Just det, det var ju just trekkingen vi blev snuvade på!

Vår upplevelse i bilder:

Den inte alltför trevliga bussen. Det är dock tveksamt om det fanns några trevliga bussar till CH då vägarna dit är så slingriga att några vrålåk knappast skulle komma fram. Små och fina busssar borde dock kunna tillverkas.

Vårt hotell. Det var en fantastisk utsikt och det var helt underbart vad svalt och skönt det var däruppe.

En teplantage. Det var otroligt roligt att se hur te växter och hur det plockas.

Denna teplantage, Boh, ägs av en skottsk familj och det är mycket turistanspassat - på ett positivt sätt. Ett café har byggts på denna underbara plats och efter att man fått se plantagen, människor i arbete och fabriken så får man avsluta te-besöket med en kopp te med denna utsikt. Teet får man betala för, men det gör man så gärna. Så klart kan man också köpa med sig te hem.

De andra besöken var vi som sagt inte så imponerade av, men detta måste jag bara delge er. På fjärilsfarmen fanns andra djur i fångenskap och bland annant detta vandrande löv (eller vandrande blad). När jag var liten fick jag vet att det inte bara fanns vandrande pinnar, utan också vandrande löv och nu har jag alltså sett ett i verkligheten! (Det ljusgrön-bruna lövet på det gröna bladet är alltså en insekt.)

Den underbara skogen där vi fick vandra i 40 min. Det var mossa på träden och kändes som skogen i Ronja Rövardotter!

Här är en bild på vårt resesällskap. Say no more.

Man undrar varför de visar oss saker som detta. Vår guide påstod att det var malaysiska turister som inte kunde hålla rent. Efter att ha sett fler delar av Malaysia så tror jag att han har rätt. Rent och snyggt verkar inte vara ett ledord, såsom det var i Singapore.

När vi trekkade på egen hand fick vi se ett betydligt finare vattenfall, även om vår guide sa att detta inte heller skulle vara rent. Det var i alla fall renare!

Vi avslutade med en underbar indisk måltid i Tanah Rata.