Protestera på flygplatsen!

Det kan kännas trögt att få till stånd en förändring i det här landet. Förändring får man genom att rösta vart fjärde år, något annat sätt att påverka har vi inte. Det är inte för att det är så, utan för att vi svenskar vill ha det så.

Vad menar jag?

Vi svenskar är ett accepterande folk.

Ta detta med säkerhetsbestämmelserna på flygplatserna. Alla hatar att lägga sina små schampoflaskor i påsar, men ingen får för sig att protestera mot detta. Nej, för de som tvingar oss att lägga saker i påsar är politikerna som stiftar lagarna, inte de som jobbar på flygplatsen. Därför måste man vara tyst och acceptera. Skriv ett brev till din politiker, skriv på en protestlista, men vad du än gör så klaga inte på dem som står framför dig.

Säkerheten på flygplatsen är en global bestämmelse. Tror någon att det ger effekt att skriva på en protestlista? Det tror inte jag.

Om alla människor över hela världen istället tar med sig en liter vatten genom säkerhetskontrollen på flygplatsen varje gång man ska flyga skulle det med stor sannolikhet bli stora problem. Om ingen människa accepterade plastpåsarna skulle det bli en enorm extra belastning på personalen. Skulle denna bestämmelse finnas kvar om alla människor protesterade?

Kan man skapa förändring genom kaos? Ja, jag är övertygad om att om folk inte fann sig i orimligheter så skulle orimligheterna förr eller senare försvinna.

En liten jämförelse: kiosker som säljer tidningar får välja olika ”paket”. Kiosken själv kan inte välja bort någon tidning i paketet bara för att de önskar. Det är med samma resonemang som ovan inte kioskägarens fel att han/hon får hem och måste sälja porrtidningar. Protesterna mot dessa små egenföretagare eller butiksbiträden blev trots det stora. Men stackas dem, det är ju inte deras fel! Skriv till distributören istället! Men folks protester ledde till att porren plockades bort från de vanligaste paketen och idag säljas inte porrtidningar i seriösa kiosker…

Vad är det för fel på vardagsprotester? Jag vet att de som drabbas är de som inte har beslutat om de fåniga reglerna, men de kan faktiskt påverka sin situation. Man kan prata med sin chef, prata med facket eller gå ut i pressen och diskutera sin arbetssituation. Människor är inte robotar, alla kan faktiskt påverka.

Därför tycker jag att det är viktigt att vi inte bara finner oss i saker utan börjar protestera. Nu har jag hört att de fåniga plastpåsar som man ska lägga sin nässprej och sin handkräm i är slut på vissa flygplatser. Då förväntas man KÖPA påsar själv. Jag undrar, hur många accepterar detta? Tydligen alla. Och då kommer vi i fortsättningen också ha en situation där jag måste KÖPA en påse för att någon i USA tror att jag annars skulle spränga planet i luften med min tandkräm. Men å andra sidan kan jag ju starta en protestlista. Eller skriva till min riksdagsledamot (eller snarare gå in till henne i rummet bredvid). Frågan är bara vad Birgitta Ohlsson skulle göra med ett sådant protestbrev. Jag antar att hon hatar påsarna lika mycket som jag.

Jag tror att kaos på flygplatsen är ett mycket mer effektivt sätt att skapa förändring i denna fråga. Var är svenskarnas stridslystnad? Varför måste vi alltid acceptera allt? Och varför förväntas man alltid skicka ett snällt brev till en politiker varje gång man vill protestera?