För några helger sedan satt jag och min sambo Andreas och gick igenom alla våra klasskompisar från första klass. Vi hade sett Populärmusik från Vittula (en film, men framförallt en bok, jag rekommenderar starkt!). Vi funderade på vad de gjorde idag och om de hade "klarat sig bra". Aldrig har klasskillnaden i våra uppväxter märkts så tydligt. Andreas har gått lågstadiet på Lidingö och jag i Lidköping. Andreas område präglas av familjer i övre medelklassen och mitt område är nog ganska precis medelklass i en småstad. Alltså på pappret inte så fruktansvärt stor skillnad, men i verkligheten är den enorm. (om någon som råkar känna mig från förr läser detta kan jag säga att vi strikt gick på dem som gick i samma klass första året och inget annat).
1. Det var ungfär lika många som saknade akademisk examen i Andreas klass som hade det i min.
2. Att "klara sig bra" innebär i Andreas klass att vara chefredaktör på en känd tidskrift eller jobba som läkare, dvs tjäna MYCKET pengar. I min klass innebär det att ha ett fast jobb så att man klarar hyra, mat och någon utlandsresa ibland.
3. An naturliga skäl: merparten av Andreas klasskompisar bor i Stockholm, om de inte bor kvar på "ön". Merparten av mina bor kvar i Lidköping. Inget fel i att bo i en småstad, men möjligheter till karriär och pengar är ju betydligt större i Stockholm.
Jag vill inte lägga någon värdering i vilket liv som är bäst eller på något sätt sätta mig över alla och säga att jag har lyckats bäst i livet (vilket förmodligen skulle vara ett helt felaktigt påstående), men det är en intressant skillnad. Jag har många kompisar hemifrån som klarat sig långt bättre än jag och bor på spännande platser runt om i världen, men det är helt klart lättare att hitta sådana personer som gått på Andreas skolor än på mina. Jag är hittills i stort sett nöjd med hur mitt har utvecklat sig och det är förmodligen mina klasskompisar från första klass också. Anledningen till detta inlägg och mina tnkar var filmen Populärmusik från Vittula och att jag identifierade mig med ungdomarna i huvudrollerna!
onsdag, december 20, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar