onsdag, december 22, 2010

De fem sämsta ursäkterna för män att inte vara med sina barn

Att jag inte har sett det tidigare! Bloggen Hemma bäst har listat de fem sämsta ursäkterna för män att inte vara med sina barn. Läs njut, och skratta (och få en liten klump i magen över att folk fortfarande tycker att man inte bör dela lika):

1. ”Kvinnor är ju ändå bättre lämpade”
2. ”Jag får inte för henne”
3. ”Men jag tar ju min del”
4. ”Jag är för oumbärlig på jobbet”
5. "Vi har inte råd"

15 kommentarer:

Leif Mohlin sa...

"Vi har inte råd" är väl inget dåligt argument för många par som har olika inkomster.

Ersättingsnivåerna i försäkringssystemen är ju sen länge mer som en Grundtrygghetsnivå än avspeglande en verklig inkomst. Alltså blir det stora ekonomiska skillnader om det finns olika lönenivåer inom paren...

linda s sa...

@leif:

... men om mannen nu tjänar så himla mycket pengar, så blir inte ersättningen från frk särskilt dålig inte. tror nog man fixar leva på det då, om man nu är höginkomsttagare i vanliga fall. man får kanske spara lite av den höga lönen man haft som arbetstagare, för det borde det ju vara värt, för att få vara hemma med sitt barn. och så kanske kvinnor på köpet kan komma ifatt i lönesättningen. men det kanske är det som är hotet...

feministbrud sa...

Jag kan inte heller förstå ekonomiargumentet. Om man har hög inkomst har man dessutom alla möjligheter att spara till en kommande föräldraledighet. Vad är viktigare än barn?

Anonym sa...

Och det bästa av allt: varje par kan bestämma själva!
Ett mig närstående par har nyligen fått barn. Jag skulle aldrig drömma om att ha synpunkter på hur de delar upp sin tid. Jag har fullt förtroende för att de gör vad som är bäst för dem och barnet.

Leif

feministbrud sa...

Jag skulle inte heller drömma om att lägga mig i hur de väljer att dela upp tiden. Vad jag däremot lägger mig i är hur mina skattepengar används.

Anonym sa...

"Vad jag däremot lägger mig i är hur mina skattepengar används."
Det där är alldeles bestämt ett tankefel av dig. Menar du att Lina och Erik (fiktiva namn) inte är skattebetalare?
Kan man applicera samma synsätt inom andra områden?
Vi får väl alla finna oss i att de surt förvärvade slantar vi levererar till stat, kommun och landsting inte går till ändamål vi egentligen skulle vilja stödja. Jag vill t ex inte leverera pengar till kungahuset, men vad gör jag åt det? Jag tycker inte att mina skattepengar ska gå till studiebidrag till grannens unge. Han tycks bara köpa cigaretter, godis, chips och energidrycker för dem. Vad gör jag åt det?
Betalar förstås! På något annat sätt kan inte ett modernt samhälle fungera. Jag tyckte mig se någonstans att du är liberal. Din inställning i den här frågan är inte liberal, den andas misstro mot andra människor och deras förmåga att fatta kloka beslut.
Slutligen vill jag ge dig en eloge för att du trots allt publicerar inlägg som går på tvärs mot din egen uppfattning. Och slutligen: Gott Nytt År!

Leif

Anonym sa...

De används väl till att ta hand om barnen på bästa sätt av den förälder som vill det. Mer än 80 procent av befolkningen vill att föräldrarna själva ska få välja hur de vill fördela föräldraledigheten.

Patrik

feministbrud sa...

Det är väl självklart att föräldrarna vill det! OM man lägger fram det såhär:

Vill du få 9 månader föräldraledighet som du kan disponera hur du vill?

Eller:

Vill du va 18 månader föräldraledighet att disponera hur du vill?

Det är klart att folk vill ha det andra! Vem tackar nej till större valfrihet? Vi kan ju lägga till en fråga:

Vill du ha fem år föräldraledighet att disponera hur du vill?

Man måste dra en gräns och jag drar den vid nio månader, samtidigt som fl görs individuell och därmed blir den sammanlagda fl lika lång som idag.

feministbrud sa...

Leif: Kan vi inte sluta att kasta liberal eller inte på varandra. Det är så förbannat tröttsamt. Att vara för individualiserad föräldraförsäkring är i högsta grad en liberal åsikt, precis som motsatsen. En liberal kan landa i olika slutsatser i denna fråga. Varför kan vi inte bara erkänna det och hålla oss till sakfrågan?

Anonym sa...

Idag har vi 14 månaders betald föräldraledighet per barn. 12 av månaderna får disponeras fritt mellan föräldrarna. Två månader är reserverade för den ene föräldrern (pappamånaderna). I opinionsundersökningar har mellan 80och 85 procent av föräldrarna sagt nej till att fler månader ska reserveras för den ene föräldern.

I det senaste valet drev heller inget parti frågan om att minska valfriheten i föräldrapenningen.

/Patrik

Anonym sa...

@Feministbrud
Från folkpartiets hemsida under rubriken Liberalism:
"Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt.
Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar – inte bestämma hur vi ska leva våra liv."

Självklart förstår jag att du tycker det är tröttsamt när någon påpekar att det inte är liberalt att frånkänna människor förmågan och rätten att bestämma hur de ska leva sina liv.
Men den inställning du visar upp stämmer inte överens med ett liberalt förhållningssätt. Så är det tyvärr.

Din argumentation när det gäller 9 resp 18 månader håller inte. Och din retoriska fråga "Vem tackar nej till större valfrihet?" blir därmed nästan parodisk. Ingen av föräldrarna kan tacka ja till de 18 månaderna utan att den andra påverkas, men om tror du att en så ohämmad egoism är det som är ledstjärnan i ett förhållande så är förstås din inställning förståelig. Då bör man väl å andra sidan från politiskt håll göra betydligt fler ingrepp i människors liv, t ex när det gäller hanteringen av den gemensamma ekonomin.

Leif

feministbrud sa...

@Leif: Jag säger det än en gång. Man kan se det från två perspektiv. Jag utgår ifrån individen och inga andra förskäringar är överlåtelsebara. Jag ser individen som samhällets minsta beståndsdel, vilket är liberalt. Inte familjen, vilket hade varit konservativt. jag tycker att min argumentation är mer liberal än din, men tycker att det är tröttsamt att använda liberalismen som slagträ i denna diskussion. Men som du vill: Du är verkligen oliberal och konservativ, Leif!

Citatet du hade htitat:
"Respekten för den enskilda människan (inte familjen)är liberalismens utgångspunkt.
Politiken ska riva hinder och skapa förutsättningar (föräldraförsäkring)– inte bestämma hur vi ska leva våra liv (du får gära vad du vill så länge du har råd)."

Anonym sa...

"Jag utgår ifrån individen och inga andra förskäringar är överlåtelsebara."
Också på den punkten har du fel. Premiepensionsrätt kan överföras mellan makar. I konsekvens med dina tidigare resonemang bör detta naturligtvis motverkas.
När det gäller ditt orwellska nyspråk har jag ingen kommentar. Det talar för sig självt.

Leif

Ida V sa...

Varför skulle vi inte bry oss om hur våra skattepengar används? Det sätt som föräldrapenningen används idag (där mamman tar ut ca 80 % av dagarna) kan också tänkas få följder för alla andra kvinnor och män (inkl. de som inte har barn) i och med de förväntningar som uppstår på kvinnor och män och deras respektive föräldraroll - förväntningar som i sig verkar begränsande. Exemplen är otaliga på de män som har svårt att ta ut föräldraledighet i den utsträckning de vill och har rätt till, eftersom det ogillas från arbetsgivarens sida. Än idag ses föräldraskapet (i bemärkelsen närvaro med sina barn) som obligatorisk för mamman men frivillig för pappan. Många tycks tro att pappans närvaro inte är nödvändig (!). Att ignorera att förväntningar och normer påverkar allas våra beteenden är sannerligen att blunda för verkligheten. En individualisering av föräldraförsäkringen kan förändra detta. Framförallt skapas en annan attityd till föräldraskapet, där både föräldrarna ses som lika viktiga och självklara, och där mannens föräldraskap uppvärderas. (medveten om genomgående heteronormativitet...)

Erik W sa...

Hej feministbrud. Roligt att min hemma bäst-lista lett till denna frejdiga diskussion. Vad jag själv tycker går som sagt att läsa i mina inlägg.
Och nu har jag gjort en uppföljare! Kolla gärna in min något mer positivt klingande lista "De fem bästa skälen för män att ta sin halva av föräldraledigheten" på http://hemmabastnkpg.blogspot.com/
Fortsätt kampen!