Sverigedemokraterna i riksdagen

Nu är valet över och det blev ingen egen majoritet för Alliansen. Det känns lite surt, men dock väntat. Denna bloggpost tänkte jag inte ägna åt denna knappa förlust, utan istället åt Sverigedemokraterna. De kommer att flytta in i samma hus som oss i ledamotshuset i Sveriges Riksdag och jag kommer att möta dem och deras medarbetare varje dag i porten. Det känns sådär, milt uttryckt. Att de har kommit in i riksdagen måste ses som ett enormt misslyckande för alla etablerade partier.

Paulina Neuding och Johan Lundberg skriver idag på DN Debatt att vi har misslyckas med två saker när det gäller diskussionen om invandringen. Det ena är att vi inte har erkänt att det finns problem och därmed inte kunnat tala om vad man i så fall kan göra åt det. Sverigedemokraterna pratar om problem, som många håller med om, och har en lösning som är helt galen (stoppa invandringen av muslimer till Sverige). Vi andra ser inget problem och har därmed ingen lösning och då är det lätt att tro att SD:s lösning är den enda möjliga. Det andra vi har misslyckats med är att förklara varför invandring och flyktingmottagande är någonting bra.

Jag tänkte analysera den första punkten lite mer. Jag såg Jimmie Åkesson debattera med Nalin Pekgul några dagar före valet. Jag tycker att Nalin Pekgul i vanliga fall är en bra debattör, men nu misslyckades hon totalt. Åkesson satt där och målade upp ett problem och Pekgul fortsatte att mala på om en artikel som Åkesson skrivit där det framgår att han är rasist. Hon borde vunnit debatten, men gjorde det inte.

Folkpartiet, som är mitt parti, har gjort några försök till att formulera problem. Till exempel snuddat vi tanken att det ofta ligger en konflikt i att det kommer hit folk med taskig kvinnosyn. Ett fp-förslag om att alla barn måste vara med på gympan och sexualundervisningen, oavsett religion är ett bra försök att vara tydlig med att vi inte accepterar att man behandlar människor olika.

Dock har det varit lite si och så när de etablerade partierna ska försöka sätta ner foten och ”ställa krav” på invandrare. Folkpartiet har blivit anklagare för att ”fiska i grumliga vatten”, något som vi slår ifrån oss, både när det gäller språktestet från 2002 och burkaförbudet nu i augusti. Min åsikt är att inget av dessa förslag är orimliga och inte heller är det främlingsfientliga förslag. Problemet med förslagen är att för det första kommer de som förslag mitt i en valrörelse i syfte att väcka uppmärksamhet. Det kan för många tyckas konstigt att man försöker vinna poänger på något som på ytan ser ut som ett främlingsfientligt förslag. För det andra är de inte förslag som på något sätt är någon lösning på det stora problemet med att invandrare inte integreras i det svenska samhället (språktest är först aktuellt när en person ska bli medborgare). För det tredje är det frågan om ifall det överhuvudtaget är lösningar på ett problem (hur många som vill bli medborgare kan inte svenska och hur många kvinnor vill ha burka i skolan?). Resultatet av dessa uttalanden har blivit att många tror att vi vill språktesta alla invandrare och att bruka ska vara förbjudet helt och hållet.

Nu är det inte valrörelse på ett tag och jag hoppas att SD i riksdagen gör att vi inte bara vågar ta debatten, utan också ser till att vinna den. Det är inte acceptabelt att kvinnor tvingas sitta bakom skärmar i klassrummet (som i Strömsund) för att män med taskig kvinnosyn vägrar att gå i skolan om de inte gör det. Det är inte acceptabelt att vara maskerad i skolan, vare sig man sitter med rånarluva eller burka på sig. Och framförallt så har alla barn, oavsett religion och kultur, rätt till att vara med i alla undervisning i skolan. Detta måste vi våga säga, även om Jimmie Åkesson och hans kompisar sitter i riksdagen.