Har feminister bättre sex?

Frågan diskuterades på fikarasten efter att vi läst ingressen till denna artikel i Expressen. Jag svarade ja och fick mothugg av två manliga kollegor, som båda betraktar sig själva som feminister. Det kan man väl ändå inte påstå, sa den ena. Jo, tror jag absolut! (Jag hade vid denna diskussion inte läst artikeln, och nu efteråt när jag har det kan jag hålla med skribenten, men denna bloggpost handlar enbart om påståendet).

Först ska jag väl säga att jag menar generellt och inte på individplanet. Feminister som grupp har förmodligen bättre sex än icke-feminister som grupp.

Med det klargjort ska jag förklara hur jag tänker. Genom tiderna har patriarkatet varit ett faktum och även om man har gift sig av kärlek så informationen och upplysningen om sex inte varit särskilt bra. Efter 70-talet har mycket förbättrats, men fortfarande lever många människor fångade i sin egen könsroll. För att ha bra sex så krävs det (tror jag i alla fall) en medvetenhet om sin egen kropp. Man måste också veta vad man gillar och vad man vill ha för att det ska vara skönt. Sedan måste man ha mod att tala om för den andra vad man vill och ha mod att fråga vad den andra vill ha. Båda måste ha mod att ta för sig och låta den andra ta för sig.

Jag tror att feminister är mer medvetna om sin kropp och om könsroller och när man når ett feministiskt medvetande så blir man förhoppningsvis också medveten om sin egen kropp och att man själv också har rätt att njuta. Jämställda män, skulle jag tro, är också mer medvetna om att sex är njutning för båda.

Jag kan förstå att detta är provocerande för många personer som tycker som jag, men som inte kallar sig feminister. Till dem vill jag säga att detta är en generalisering och att det inte är en hållbar argumentation på individnivå. Jag tror också att mycket blir bättre med tiden, feminist eller ej. Och för det kan man verkligen tacka feminismen och den sexuella revolutionen!