Jag fick ett mejl idag från någon som kallar sig FELblog och som vill nå ut till olika feminister. Personen i fråga ville tipsa mig om att Robyn och Lykke Li gjorde ett episkt feministiskt misslyckande under Way Out West i somras.
Här är framträdandet:
Såhär tolkade FELblog framträdandet:
För dem som inte orkar kolla klippet kan jag berätta att Robyn och Lykke Li uppträder i burka för att efter en minut slänga av sig dessa och under har de sexiga kläder och högklackade skor. Tolkningen är en ironisk text om att de är västerländska kvinnor som minsann är så fria att de kan klä sig utmanande. Jag antar att jag ska tycka att detta är någon form av dubbelmoral. Det tycker jag inte.
Vad är det för fel på utmanande kläder och höga klackar? Tyck att jag är hemsk om ni vill, men att klä sig utmanande är inte per definition fel. Och det värsta jag vet är när man tycker att vi västerländska kvinnor är lika förtryckta som arabvärldens kvinnor. Burka och ”tvingas” klä sig utmanande är inte samma sak. Jag tycker också att det är fel med kvinnoideal som ingen kan leva upp till, men vi har ett val och ju fler som väljer att inte försöka nå upp till det kvinnoidealet, desto bättre. Och det blir bättre. Alla modeller är inte längre jättesmala och det finns snygga, moderiktiga kläder för större personer. Att påstå att vi har det värre eller lika illa som kvinnor i länder där man tvingas bära burka visar på att man inte har fattat något. Så nej FELblog, jag förstår inte poängen.
torsdag, oktober 15, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
8 kommentarer:
Haha! Jag fick också det mailet. Kollade aldrig klippet dock.
Det var lite underhållande! Man kan verkligen ha olika åsikter om detta även om alla kallar sig feminister.
sen kan man ju också diskutera begreppet "utmanande klädsel". vem äger den definitionen?! oftast är det en man, som uttrycker att "hon var utmanande klädd" (och ibland försvarar tydligen detta tom övergrepp, som vi ju alla vet). vanligtvis menas väl då att jag som kvinna visar hud, och ikläder mig vissa attribut så som höga klackar eller rött läppstift och urringat. men vem är det jag utmanar med min klädsel?! oftast många. dels andra kvinnor, och dels män (som inte kan hålla fingrarna i styr, utan tror att det är fritt fram).
likadant med burkan. den provocerar kvinnor, och män, men av olika anledningar.
jag kan hålla med om att det är olika slags förtryck, detta att tvingas bära burka respektive att "tvingas" klä sig enligt en västerländsk klädkod för kvinnor, men det intressanta är ju hur båda fenomenen speglar synen på kvinnokroppen som något som är i en mans ägo. antingen för att dölja, eller exponera.
Linda, jag håller med dig till viss del. Det första du skriver om vem som äger begreppet utmanande är mycket klokt. Det är ju ett begrepp som definitivt skiljer sig mellan olika tidsepoker och mellan olika kulturer.
Dock tycker jag inte att det rådande kvinnoidealet BARA speglar kvinnokroppen som manlig ägo. Burkan gör det, men våra klädval är i mångt och mycket våra egna val. Och när jag ser vad jag har tagit på mig idag (jeans, högklackade låga boots och en cerice top som inte är särskillt uringad, till detta ett halsband med mörka sötvattenspärlor och stora ringar i öronen) så kan jag inte påstå att jag är särskillt förtryckt eller att kläderna skulle skada mig eller mina medsystrar på något sätt. Visst finns det kvinnor som klär sig på ett sätt så att man börjar fundera över varför de väljer att se ut på det sättet, men de flesta av oss klär oss inte så.
Min poäng? Det finns kanske ett krav på att kvinnan i väst ska vara "utmanande" klädd, men väldigt många följer inte detta krav. Alltså är det inte ett förtryck som kan mäta sig med burkan what so ever.
jag förstår din poäng Hanna. och visst, vi kvinnor följer inte alltid "kraven" på utmanande klädsel, men, många av oss mår dåligt av västerländska ideal av varierande art. såsom vikthets, sminktips, skriverier om sexiga underkläder osv.
men ok, jag personligen väljer hellre detta än att tvingas bära burka, men vi kan inte ta för givet att alla gör det, eller känner sig mer förtryckta än oss och av våra ideal och krav.
jag personligen blir mer utmanad av en burka än en urringning, men tycker inte att det är självklart att det ska vara så. det är bara ett tecken på och ett uttryck för den indoktrinering jag växt upp med, från Veckorevyn till MTV, och vår etnocentriska skolundervisning. frågan är om vi (som inte bär burka) har några "egna val" som du skriver. eller om vi bara vill tro det. för när en muslimsk kvinna uttrycker att hon bär burka för att hon själv vill, då är vi många som inte tror henne, utan menar att hon tvingas till det av en man, en kultur, en religion etc. och du och jag är ju inte heller opåverkade av sådana aspekter. tror jag.
men såklart är drömmen en värld där alla kvinnor kan klä sig hur dom vill, utan påverkan, men tills dess så får vi väl nöja oss med att debattera frågan och krossa strukturer.
Jag tycker att kvinnoidealet är en av de saker som vi feminister borde slåss hårt för att byta ut, och det gör vi ju på olika sätt. Samtidigt så måste man ha klart för sig att smink inte gör dig till en sämre feminist, och naturligtvis inte heller till en bättre. Jag känner mig inte tvingad att ha smink, men många gör det säkert. Dock är det ju inte sminket i sig, utan idealen, som är det stora felet. Idag börjar ju allt fler män att sminka sig och vara fåfänga, så det går ju åt båda hållen.
Jag blir också provocerad av burka eftersom det ligger ett enorm kvinnoförtryck bakom. Jag blir också provocerad av silikontuttar och dito läppar, eller när tjejer klär ut sig som porrskådisar. Jag är inte solat över att känna så, men jag gör det. Den stora skillnaden här är ju att dessa tjejer kan växa upp, låta bli att bleka sönder håret och sätta på sig andra kläder. Det kan inte kvinnorna i burka.
Intressant diskussion.
Personligen har jag alltid känt mig fri att klä mig hur jag vill här i väst och aldrig känt det som att jag klär upp mig för andra mäns blickar utan för att jag tycker det är kul. Fortfarande idag så är jag stolt över mina spiror och har såklart kortkort så mycket som möjligt.
Jag skulle aldrig palla att leva efter medeltida klädlagar med religiöst budskap. Never.
Ibland har jag dock trott det är något fel på mig som tycker att jag är fri att klä mig som jag vill här. Att jag är konstig som inte känner mig "förtryckt" eller att jag bör ha komplex över min kropp (vilket jag inte har).
Mycket bra poänger Hanna.
Maria, vad skönt att du känner så! Jag har tidigare känt att jag inte kunnat gå utanför huset utan smink, men då var jag 19 och fortfarande dum. Nu är jag 32 och gör vad som faller mig in. Jag älskar att klä mig snyggt och det är faktiskt inte samma sak som att klä sig efter manliga normer.
Skicka en kommentar