torsdag, september 24, 2009

Jag skulle inte heller gå i bikini till en Moské

Ja, Alia Khalifa, din niqab är ditt eget problem. Som flera andra redan skrivit så kan man inte kräva att få se ut hur som helst när man jobbar med barn. Även om det råder religionsfrihet i Sverige.

Nej, Alia Khalifa, du är inte diskriminerad. Om jag vill arbeta på dagis iförd ett vitt lakan med hål för ögonen så kommer jag inte att få det.

Det handlar inte om att vara rädd för nya saker. Att klä sig som ett svart spöke är ingen ny företeelse. Det bygger på att man som kvinna inte får visa sig för män. Varför ska man i ett öppet och modernt samhälle tycka att det är positivt att kvinnor väljer att följa dessa uråldriga och förlegade, religiösa traditioner? I ett demokratiskt samhälle får alla göra sina egna val, men som jag skrev i mitt tidigare inlägg, så behöver man för den skull inte tycka att alla val är bra.

Denna fråga har två aspekter, dels vad som är diskriminering vad gäller klädval och dels vad som är religionsfrihet.

I det första fallet är det självklar, man måste kunna ställa krav på hur man går klädd eller hur man ser ut. Det måste vara ok att säga att piercningar i ansiktet inte är ok på denna arbetsplats eller att här bär vi inte jeans.

Då kommer vi osökt in på nästa aspekt, religionsfriheten. Står den över alla andra rättigheter? Är saker som annars inte är ok, något som man kan göra för att man tillhör en viss religion? Dvs är det ok att säga att man inte får se ut som ett spöke i vitt lakan, samtidigt som man måste tillåta kvinnor i niqab? Jag tycker inte det. Jag tycker inte att man har mer rättigheter bara för att man är religiös.

Så, Alia Khalifa, jag kommer inte att slåss för din rätt att bära niqab på din arbetsplats. Att din klädsel är en konsekvens av din tro är fullkomligt irrelevant.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Denna debatt är behövlig och det är skönt att frågorna äntligen ställs på sin spets. Ännu skönare är det att folk äntligen vågar uttrycka självklarheten att religionsfriheten inte står över alla andra rättigheter (och skyldigheter). Man skulle självklart kunna hitta ännu tydligare exempel på när extrem religiös klädsel inte går att kombinera med vissa typer av jobb, men att hävda att man har rätt att klä ut sig i svart spökdräkt när man jobbar med små barn är ett tillräckligt bra exempel för att belysa problematiken.

/Johan

Eva sa...

Är du verkligen liberal? Sedan när tycker liberaler att staten ska lägga sig i hur man går klädd. För övrigt ser du ju själv ut som ett spöke. Ett rött kommunistspöke.

Jesper Svensson sa...

Jag håller helt med dig Hanna. Självklart ska en arbetsgivare ha rätt att ställa krav på personalens klädsel. Och religionens påbud står inte över allt annat.

Hanna sa...

Johan: Jag tycker också att det är viktigt att understryka att religionsfriheten aldrig kan stå över andra rättigheter. Denna debatt hänger ju också lite ihop med att inte låta barn slippa simundervisningen pga religion och det är också en viktig debatt.

Eva: Hur jag ser ut är kanske irrelevant för denna debatt, men som svar på din fråga kan jag säg att ja, jag är liberal. Mågna liberaler tycker som jag och självklart ska staten inte lägga sig i hur du ser ut och hur du klär dig. Läs mitt inlägg en gång till så ska du få se att jag skriver att man ska få lov att ha restriktioner om hur man klär sig på jobb där detta är relevant. I detta fall går barnets bästa före den vuxnes rätt att kläs sig som den vill. Oliberalt? Nej, självklart inte.

Jesper: Ja, självklart är det så!

Johanna Sjödin sa...

En statlig arbetsgivare är det frågan om så uppenbarligen anser du att staten visst har rätt att lägga sig i.

Hanna sa...

Johanna: Jag anser att staten, liksom näringslivet, har rätt att sätta normer för klädval på arbetsplatser. I detta fall handlar det om barnens rätt. Det måste alltid gå före en vuxens rätt att klä sig hur som helst.

Anne-Marie Ekström sa...

Jag håller helt med dig Hanna. Att vara liberal innebär inte att man alltid får göra som man vill. Så länge som ingen annan skadas har jag rätt att leva mitt eget liv men inte när någon annan påverkas negativt av mitt val. Att jobba med små barn som behöver kramar och ömhet och närkontakt kan inte vara förenligt med att bära heltäckande dräkt. Det bara är så att man på vissa jobb inte kan gå klädd hur som helst.

A och O sa...

Ja, låt oss ställa frågorna på sin spets:

"Så länge som ingen annan skadas har jag rätt att leva mitt eget liv men inte när någon annan påverkas negativt av mitt val."

Har vi rätt att vistas på allmän plats helt utan kläder? (Förutsatt att vi i övrigt uppträder på ett "normalt" sätt utan att besvära eller störa andra).

Åke Dahllöf sa...

I Malaysia är drygt 60% av befolkningen muslimer (CIA World Fact Book). Jag pratade med en kvinna där som berättade att vissa yrkesgrupper, väktare som exempel, inte får lov att täcka håret. Skulle hon komma till jobbet med en huvudduk skulle hon få sparken.
I Turkiet är över 90% av befolkningen muslimer (CIA World Fact Book) och där finns det också regler som säger att kvinnor i vissa yrkesgrupper inte får bära huvudduk.
Om till och med huvudduk är förbjudet för vissa yrkesgrupper i länder där majoriteten av befolkningen är muslimer då ser i alla fall inte jag något fel i att vi i Sverige kan ta oss friheten att förbjuda klädedräkt som täcker i stort sett hela ansiktet i yrken där sådana kläder är olämpliga.

För övrigt är Burka och Niqab klädedräkter som inte har något som helst med religion att göra. Det handlar om lokala tradition.

/Åke

A och O sa...

Naturligtvis kan man inte tillåta burkaklädda personer på alla arbetsplatser. Där måste man som anställd anpassa sig till det som arbetet kräver.

Jag menar att därtöver ska vi låta den egna moralen och egna värderingar inskränka andras mänskliga fri- och rättigheter.

Det gäller alla, t.ex:

- Muslimer som vill bestämma över muslimska kvinnors kläder.
- Personer i Sverige som vill förbjuda naturister att vara utan kläder när det är varmt och soligt.
- Etniskt svenska personer som vill förbjuda viss klädsel typ burka, slöja, turban etc.som känns fel enligt våra värderingar.

Det finns en utbredd uppfattning att om en kvinna visar sin kvinnliga fägring för främmande män, så riskerar hon att göra män sexuellt upphetsade. Därför ska kvinnor dölja sina behag för de stackars män som inte kan tygla sina drifter. Den här uppfattningen finns inte bara bland muslimer, utan även bland "vanliga" svenskar. Det är bara en gradskillnad vad gäller hur mycket man får visa.

I Sverige borde vi kräva av alla att de lägger band på sin sexualdrift när de är bland andra människor. De som är bäst på detta är naturisterna. Vi naturister är vanliga människor som visa andra människor respekt. Vi inbillar oss inte att en naken kropp betyder "fritt fram". Därför kan vi umgås nakna med andra utan att bli sexuellt upphetsade.