Nu har vi kommit hem från en minisemester i Riga, en resa som många, många svenskar verkar göra. Man kunde aldrig prata för högt på svenska för det fanns öron överallt. Det är förståeligt, för Riga är en fantastisk stad! Jag var här för tio år sedan och väldigt mycket har hänt sedan dess. Här kommer vår semester i bilder, del 1:
Nere vid floden Dugava. För tio år sedan fanns ingen vacker strandpromenad som nu.
På samma restaurang som för tio år sedan. Jag hittade den inte först för alla nya uteserveringar med kulörta lyktor, men den låg kvar vid Domkyrketorget (här ska kanske påpekas att jag är begåvad med ett enormt bra lokalsinne och hittar alltid tillbaka till ställen jag varit på tidigare trots att det går massor av år). Den ingår i den stora Lido-kedjan och erbjuder billig inhemsk god mat. Här äter jag rökt kyckling med stekt potatis och svampsås.
Detta blev vårt favorittorg där vi drack öl varje kväll. Mycket trevligt, men lite väl hög livemusik på vissa ställen.
Detta är Rigas stora marknad där all form av mat och råvaror säljs. Andreas var i sjunde himlen! Marknaden är inhyst i tyskarnas hangarer för luftskepp som de använde under första världskriget.
Sedan tog vi en spårvagn till de sk Moskvas förorter. Här är det inte lika glassigt som i stan.
Tillbaka till centrala Riga och detta är den svenska porten. Hit går nygifta par för att få lycka i äktenskapet och så gjorde även vi.
Vi tog en drink på Hotel Latvia och fick denna vackra utsikt. Man kan se vårt hotell snett bakom den ortodoxa kyrkan. Vi bodde på Hotel Ridzene, vilket var ett femstjärnigt hotell och enligt vårt tycke ett bra hotell med svensk businesshotell-standard.
Här kan man se EU uppifrån. Man kan klicka på bilden för att få den större, men trots det kan du nog inte urskilja alla länder. Vi upptäckte att Slovenien inte fanns med. Vid en närmare titt på marken upptäckte vi att Slovenien hade fått små, gröna blommor och det är därför man inte kan se det på håll.
I Lettland äter man dill. Andreas fick både dill i peston och dill i bearnaisen. Jag blir glad när min potatisgratäng bara innehåller dill som går att avlägsna. Man tröttnar snabbt på denna krydda.
onsdag, juli 29, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar