tisdag, juni 16, 2009

Guilt by association

Jag finner inte ord! Hur tokig får man vara som riksdagsledamot? Läs här hur Annika Qarlssson från Centerpartiet antyder att alla piratpartister är våldtäktsmän. Otäckt rent ut sagt!

29 kommentarer:

Språkpolisen sa...

"Jag inner inte ord!"

Uppenbarligen inte ;)

(Håller för övrigt med om Qarlssons uttalande)

Hanna sa...

Exakt, det går ibland fort när man är upprörd ;o)

linda sa...

jag tror inte heller att alla piratpartister är våldtäktsmän, men, jag tror/misstänker att det finns många som sysslar med olagligheter på nätet (i värsta fall barnpornografi) som gärna lägger sin röst på PP. själv anser jag att FRA är bra, och vill gärna ha ännu mer öppenhet än idag kring vad som sprids på nätet. har man inget att dölja behöver man ju inte oroa sig. min mail får staten gärna läsa, om det i sin tur betyder att någon annans e-post kan fälla den personen för barnpornografiinnehav eller trafficking.

BitbyBit sa...

@ linda:

ok, då kommer vi hem till dig och installerar kamerorna på torsdag, toadörren tar vi med oss också, men buggarna till telefonen får vänta till på fredag, mycket att göra nu.

Hur går tankarna när man säger att man inte har något att oroa sig för om man inte har något att dölja? Personligen har jag massor som jag vill dölja, och det har alla andra också. Det kallas personlig sfär och privatliv.

Att insinuera att piratpartiester motiveras av pedofili är precis lika förkastligt som att knyta oss till våldtäktsmän.

Att missta behovet att kunna stänga dörren om sig och göra något utan att oroa sig över att någon tittar en över axeln gör inte en människa till kriminell, det gör henne högst normal.

Henric sa...

Men snälla, NATURLIGTVIS menar hon INTE det!

Hanna sa...

Linda, jag har inte kommit till samma slutsats som du. jag tycker inte om övervakning och vill inte ha ett samhälle där vi övervakas varje minut. Vad gör vi om Sverige skulle styras av folk som inte tyckte som vi? Och hade tillgång till all övervakning? Ja, då kan man göra register på det ena och det andra och vips så har vi fått 1984.

BitbyBit: Jag håller med dig.

Henric: Nej, såklart menar hon inte det, men det är illa nog att tycka att det är en intressant tanke och fråga sig hur det står till med integriteten bland unga killar egentligen.

linda sa...

till Hanna och Bitbybit:
ni överdriver och misstolkar, frivilligt antar jag, mina argument. jag varken tror eller hoppas på kameror i min lägenhet eller borttagna toadörrar. att kontrollera vår mail t.ex. skall ju inte göras för att utläsa saker om mitt privatliv, utan för att eftersöka kriminella handlingar. vad är det för fel med det? varför skall individens så kallade frihet alltid få gå före allt annat? är det verkligen rimligt att vi kan sprida all skit som finns, på nätet, bara för rätten att vara "fria"? är det inte mer frihet att leva i ett tryggare land, där fler kvinnor, barn och andra utsatta skyddas?
och nej, du är inte kriminell om du vill stänga dörren om dig, eller ha din mail ifred, men det omvända är ju högst rimligt. OM du är kriminell så är du nog väldigt glad att leva i Sverige, ett barnpedofilernas drömland.

och nej, piratpartister är säkerligen inte pedofiler hela bunten, det tror jag inte att jag skrev. men likadant här; det omvända är sannolikt. OM du är pedofil, så är du nog gärna piratpartisympatisör.

Hanna:
att dra paralleller till öststatskontroll eller hur det skulle se ut om Sverige blev en diktatur, tycker jag är väl långsökt faktiskt. våra fria val, där vi bestämmer vem som ska styra - varför skulle de upphöra bara för att vi får mer kontroll över internet?! jag förstår inte kopplingen.

Henric sa...

Hon ställer via en förvirrad formulering en i alla avseenden angelägen och helt legitim fråga; varför är unga män så intresserade av sin egen rätt abstrakta integritet och så ointresserade av kvinnors kroppsliga, mycket konkreta integritet.

Med andra ord, varför leder inte den ena hårdföra integritetsfundamentalismen med lite automatik också till den andra!?

Det kan finnas bra svar på det, MEN frågan är fortfarande intressant och angelägen!

Vad kan jag säga, jag håller med henne helt.

Det betyder inte att piratpartister våldtar, utan att det KANSKE är så att (unga) män inte är så engagerade i när någon annan drabbas utan mest ser till sitt eget hus..?

Hanna sa...

Linda, demokrati är inte enbart kopplat till fria val. Vi måste även ha medborgerliga fri- och rättigheter.Att individens rättigheter kränks är ett steg bort från demokratin.Att kontrollera och styra över den fria informationen är också ett steg bort från demokratin. Sedan kan vi ju faktiskt välja folk till riksdag och regering som varken du eller jag gillar. Och då finns det redskap att göra Sverige ännu mer obehagligt.

Vad menar du med att Sverige är ett barnpornografins mecka? Vad jag vet är det mycket vanligare i Östeuropa än i Sverige med tillverkning av barnpornografi. Här anmäls ju för 17 manlig dagispersonal i skräck för att de ska göra barnen något.

Är drömlandet ett land där vi har kontroll på allt och där människor kan leva i harmoni utan tjuvar eller våldtäktsmän, men där varje steg vi tar övervakas?

Varför skulle pedofiler rösta på pp? Det är faktiskt också ett långsökt resonemang. Hur skulle pp:s politik gynna pedofiler? FRA är ju förbjudet att ägna sig åt brottsbekämpning, så vad är det då som gör pp så bra för peddos? Jag tror att det finns pedofiler som röstar på vänstern och på folkpartiet och på sossarna. Jag kommer inte att dra några vidare slutsatser om det.

Hanna sa...

Henric, utesluter det ena det andra? Hur menar du att vi ska minska antalet våldtäkter som går emot pp:s politik? Jag vill inte generalisera unga män men kan säga att de som finns i min närhet och som la sin röst på pp är i allra högsta grad angelägna om att minska antalet våldtäkter.

Jag anser inte att generell övervakning av mejl är samma sak som att ha kameror i parker. De som vill bli övervakade (dvs kvinnor som är rädda att bli våldtagna) kan välja att gå där kameror finns och folk som inte vill bli övervakade (för att de är otrogna, befinner sig illegalt i landet eller vad fan som helst) kan gå en annan väg.

linda sa...

vår yttrande- och åsiktsfrihet som vi har i Sverige är för det mesta en mycket fin och bra idé, MEN, den medför också att vi t.ex. är det land som tillåter nynazister att trycka upp sina skivor och sprida sin propaganda mer fritt än i övriga Europa. varför de gärna håller till här.
och jag tror inte jag är ensam om att tro eller misstänka att pedofiler och andra som sysslar med olagligheter på nätet gillar ett internet stängt för insyn, i enlighet med PP:s åsikter. jag har inga belägg för detta, än, eftersom diskussionen och saken är i sin linda, men det ska bli intressant - och i värsta fall skrämmande - att följa utvecklingen.
och nej, självklart är inte enbart fria val en demokratins grundpelare, men, om vi har rätt att fritt rösta fram våra styrande, vilket vi har och med all sannolikhet kommer att ha, då kan vi ju även i fortsättningen rösta på dom som vi tycker värnar om dom övriga rättigheter som vi anser vara viktigast. förstår inte varför detta skulle bli annorlunda iom FRA? varför det skulle gynna diktatoriska stämningar?

linda sa...

ps.
är det inte så att alla våra lagar "inskränker individens frihet", så som ni liberaler brukar uttrycka er? och att de "inkräktar på den personliga sfären"? ska vi då ta bort alla lagar? jag tycker era argument gränsar till anarkism, vilket känns rätt tokigt.
vi har ju en massa lagar som kan tyckas "övervaka privatlivet", vi får ju t.ex. inte blotta oss, ha sex utomhus i närheten av andra människor, hetsa mot folkgrupp eller dricka sprit på allmän plats. ska dessa förbud också tas bort, för att vi ska få vara så "fria" som möjligt? varför engagerar just denna fråga om FRA så mycket? den skulle ju bli en lag som alla andra, vilka kan utvärderas och omskrivas och eventuellt tas bort, om det visar sig att den inte uppfyller de demokratiska kraven.

Andreas sa...

Kul med diskussion.

Några förtydligande:

FRA kommer i och med den lag som trädde i kraft vid årsskiftet att ägna sig åt signalspaning i de fasta linor som passerar Sveriges gränser. Signalspaning innebär att de i begränsande signalbärare kommer använda olika sökvaribler för att uppfatta förändringar i signalmijön. Spaningen får inte inrikta sig mot enskilda individer utan syftar till att brett kartlägga hot mot landets säkerhet och tjäna som informationsstöd åt regering och försvarsledning.

FRA är faktiskt uttryckligt förbjudna att ägna sig åt allmän brottsbekämpning. FRA kommer alltså inte spana efter barnpornografi eller texter eller musik som kan kännetecknas som hets mot folkgrupp. Råkar de få tag på sådan information ska den förstöras.

Sedan Linda är jag inte helt med på vad du menar med att pp vill att "internet stängs för insyn". Ingen av riksdagspartierna har vad jag vet förespråkat någon slags allmän brottspaning på nätet, så det lika gärna att säga att miljöpartier eller moderaterna vill stänga från insyn. (Det finns säkert enskilda företrädare som (precis som du?) vill ändra på det, men de är ännu inte i majortiet i något parti.)

Slutligen angående hela diskussionen: Politiska frågor blir svåra när två principer som vi vanligtvis sätter högt krockar. Så är fallet med frågor kring internet och integritet. Men nästan alla politiska områden kännetecknas av liknande dilemman. Det är därför det är så svårt att enas.

Exempel: Ta en så banal sak som biltrafik. Över en miljon människor dödas årligen i bilolyckor. Bara i Sverige har 50 000 människor avlidit i trafiken efter 1950. Är inte de flesta av oss beredda att gå mycket långt för att förändra detta? Ja, vi kräver körkort av alla som kör bil, kräver att folk följer trafikreglerna och sätter rattfyllerister i fängelse. Men hade vi inte kunnat rädda dessa 50 000 människor om vi gått än hårdare fram? Kanske genom att döma fortkörare till fängelsestraff? Sätta in sändare i alla bilar som automatisk registrerar fortkörning? Kanske rentav genom att förbjuda privatbilism? Alternativ finns, men vi har valt en medelväg. Det har inte ansetts motiverat att gå längre än vi gjort. Rätt eller fel? Jag tror säkert du kan hitta människor som skulle argumentera för att biltrafiken är något ont som bör begränsas ytterligare och de har bra argument - tänk att kunna rädda livet på 50 000 människor, bara i Sverige.

Min poäng är att inställningen till internet inte kan sägas kännetecknas av diskreta steg. Piratpartister vill inte ge pedofiler möjlighet att exploatera barn utan att riskera straff och vi gläds inte åt att nazisterna får propagandaframgångar. Jag tror inte heller att de folkpartister som röstade igenom den nya signalspaningslagen vill bygga upp en kontroll liknande den exempelvis stasi hade i ddr.

Men vi kommer till olika slutsatser. Ofta utgår vi från liknande, kanske identiska, principer som är allmängiltiga och hedervärda. Någonstans i diskussionen hamnar vi på olika sidor, för att vi olika fakta, olika bakgrund och erfarenheter och olika rädslor och förhoppningar. Så är politiken. Trots det kan man ha respekt för varandra och försöka förstå den andras inställning. Jag tycker faktiskt inte riktigt att Quarlssons inlägg kännetecknas av sådan respekt. Och hon är tyvärr inte ensam. Väldigt, väldigt ofta har piratpartiet av etablerade politiker, journalister och tyckare avfärdats som bestående av individer som sätter sin egen nedladdning av några futtiga låtar före människors rätt till försörjning, före kampen mot barnpornografi, ja ibland låter som vårt val av parti innebär att vi spottar på hela demokratitanken. Det är inte heller särskilt respektfullt. Ibland blir jag väldigt, väldigt trött på det.

Andreas sa...

Linda, en del lagar inskränker individens frihet, en del garanterar individens frihet. En del lagar gör faktiskt båda sakerna, inskränker en individs frihet för att garantera en annan individs. Det flesta liberaler tenderar nog att ha en viss slagsida åt något färre förbud och lagar om det blir skarp läge, men liberalism innebär inte anarkism. Vilka argument tycker du gränsar till det?

Och ja, precis som jag skrev ovan har vi massor med lagar som kan sägas innebära övervakning, kontroll och integritetsinskränkning. Och ja, en del av dessa tycker jag ska tas bort. Som den allmänna värnplikten exempelvis. Eller förbudet mot gårdsförsäljning av alkohol. Eller dödsstraffet i USA (som ju utifrån mitt perspektiv innebär den ultima integritetskränkningen). Eller förbudet mot gaypropaganda i Litauen. Eller förbudet att inneha narkotika i Sverige.

Av de du nämner tycker jag att lagen som handlar om hets mot folkgrupp innebär en inskränkning (och därmed av ett underminerande) av yttrandefriheten som jag inte menar motiveras av de fördelar lagen innebär. Men det är ju såklart återigen en fråga där principer vägs mot varandra och där tror jag att du kan hitta människor inom samtliga politiska grupperingar som tycker olika i just den frågan.

FRA engagerar – tror jag – av två skäl. För det första för att lagen enligt många faktiskt inkräktar på en rättighet som tidigare hållits helig, den grundläggande rätten att kommunicera med en annan privatperson utan att staten per default tar del av den kommunikationen. Vi har ju haft postväsenden i landet sedan 1600-talet och telefonkommunikation sedan sent 1800-tal och det har aldrig tidigare förekommit att alla brev och telefonsamtal passerat genom statliga kontrollstationer. Det har fått många att höja på ögonen en del.

För det andra engagerar FRA-lagen för att det så uppenbart är en fråga där människor som ”normalt” har ganska liknande värderingar tycker helt olika för att vi kommer från olika generationer och skilda bakgrunder. Jag har provat att argumentera mot FRA-lagen inför äldre liberaler som tycker likadant som jag gör i de flesta andra frågor och mött noll förståelse. Det jag betraktar som en frihetlig mötesplats, en massrörelse och ett demokratiskt genombrott, betraktas av dem som vilket medium som helst. Antagligen blir dessa i sin tur frustrerande över att sådana som jag argumenterar så hårt för något som spelar så liten roll i deras liv och föreställningsvärld. Oförstående föder frustration och därmed höjs tonläget.

Slutligen brukar man sällan göra som du föreslår, att man inför lagar på prov. De flesta lagar som träder i kraft försöker man genom omfattande förarbeten i form av utredningar och remissförfarande och politiska förhandlingar och diskussioner kolla att de håller måttet först. I synnerhet gäller det lagar som kan antas få stor praktiskt och principiell betydelse. Att införa lagar för att se ”om de uppfyller de demokratiska kraven” låter som en ganska farlig arbetsmetodik eftersom det kan inträffa ganska obehagliga saker under prövotiden.

Andreas sa...

”vill gärna ha ännu mer öppenhet än idag kring vad som sprids på nätet. har man inget att dölja behöver man ju inte oroa sig. min mail får staten gärna läsa, om det i sin tur betyder att någon annans e-post kan fälla den personen för barnpornografiinnehav eller trafficking.”

Om du menar allvar med det här är vi verkligen totalt olika. Därför måste jag bara kolla. Varför skulle jag inte oroa mig för att någon annan läser mina privata mail? Klart det oroar mig! Jag har massor av saker jag vill dölja. I mina mail står saker som bara är avsedda för den personen som får mailet, precis som när jag för privata samtal. Det jag säger till min hustru i våra mail angår fanimig ingen annan.

Mina mail är fulla av saker som är genanta, dumma, taskiga. Jag skriver massa pinsamheter i mina mail precis som jag pratar massa pinsamheter när jag möter min fru, mina föräldrar, min bror och mina vänner. Jag skriver om saker som har hänt mig jag skäms över, saker jag har gjort fel, ibland skriver jag elaka saker om andra. Jag diskuterar frågor som angår andras framtid, men som jag inte vill att de ska höra. Jag diskuterar mina närståendes känslor, sjukdomar och intima problem. Jag är arg på andra. Jag har diskuterat förälskelse och attraktion. Jag har mailat om onenightstands, om knark och pinsamma fylleminnen. Massa saker som skulle skada andra människor om de blev offentliga.

Jag och min fru träffades på nätet och en stor del av vår första interaktion var via mail. Aldrig i helvete att ni får läsa den. Jag skiter i om vi lever i en demokratisk stat med de mest välvilliga personer som läser min mail. Skriver jag ett mail till min fru ska hon läsa det och ingen annan.

Är den inställningen verkligen så svår att förstå? (Helt uppriktig fråga.)

Henric sa...

Hanna: Frågan är inte om hon har rätt eller fel i att unga män prioriterar "fel". Nej, det alla är upprörda över till den gräns att de nu härjar sönder hennes blogg är att hon skulle ha sagt att de är våldtäktsmän eller på något sätt skulle vara moraliskt medskyldiga till våldtäkter. Och det har hon ju helt uppenbarligen inte menat. Tänk såhär; DE folkpartister som sas inte bryr sig om integritet har hängts ut och hackats på i det oändliga och folk som rösta på borgerligheten har i sin tur hackats på för att de inte tar ansvar och bestraffar sveket. De är väl för fan inte skyldiga att bedriva några sådana frågor och så vidare, men påpekandet är ÄNDÅ rimligt. Det är ingen stor grej, det där med att ifrågasätta hur människor prioriterar är en klassisk bagatell som normalt på sin höjd får folk att succka lite. Det är missförståndet kring vad hon överhuvudtaget menar som alls gjort människor upprörda. När det uppenbara sedan blir uppenbart på riktigt; att hon INTE menat det. Då börjar folk plötsligt blanda bort korten och förklara att det är i sin ordning att välja en annan fråga än Qarlsson gör och att man inte behöver vara kallsinnig till våldtäkter för att man gör det. Jag tycker att Qarlsson - vid sidan av sin oförmåga tt uttrycka sig begripligt -gör något helgjutet bra och medvetandegörande, som pekar på något som kommit bort i debatten; att integritetskränkning inte bara är när staten hackar dig och läser mejlen utan också något annat som pågått ofantligt länge utan att folk brytt sig speciellt mycket.

Hanna sa...

Jag förstår vad du menar, Henric, men jag vet inte om jag kan hålla med dig helt och hållet. Det verkar vara ett utbrett hat mot pitratpartiet på många håll inom borgerligheten och även bland liberaler. Någonstans är det något i deras fight för den personliga integriteten som stör vissa. Jag tycker att Qarlssons argumentation luktar lite som den som altid hördes på luf-kongresser (om du minns): "Hur kan du vara mot systembolaget när det är diktatur på Kuba?". Varför kämpar de för integritet på nätet och inte för unga kvinnor? Är det verkligen en tänkvärd valanalys? Nej, jag tycker fortfarande att hon har tokfel och förtjänas att dissas.

linda sa...

Andreas:
jag är anställd av en kommun, och således är min jobbmail redan en offentlig handling, som får och kan och ibland bör läsas av min arbetsgivare. detta upprör inte mig sådär jättemycket, måste jag erkänna. jag är van vid att alla dokument jag skriver, alla utlåtanden jag gör och alla möten jag deltar i är offentliga handlingar, och att dom så bör vara. detta är inget jag ifrågasätter, men det får mig däremot ganska ofta att fundera över mina formuleringar och mina utlåtanden, så att de inte ska väcka anstöt, misstolkas eller ignoreras. enbart positivt med andra ord.
min privata mail däremot, den censurerar jag nog lika lite som du Andreas. av en massa olika anledningar. jag vill till skillnad från dig inte räkna upp eller ge exempel på vad jag skriver i mina mail, eftersom detta är en offentlig blogg, som många kan läsa. inte särskilt privat alltså. men i och med att du skriver dina kommentarer här, så vet jag ju nu ändå en del om ditt privatliv, och inte minst om dina (politiska) åsikter. tycker du detta känns ok? vad är det stora skillnaden? "staten" kan ju läsa om dig här också?! det är relativt lätt att lista ut vem du är, så någon anonymitet kan vi ju inte förvänta oss här, i detta forum, heller. (och ja, jag inser att det finns skillnader mellan bloggkommentarer och privata mail).

sedan är jag inte lika väl påläst som dig, varken när det gäller signalspaning eller PP:s politik, det kan jag villigt erkänna. jag har, till skillnad från er, en massa mossiga åsikter om internet, ganska partipolitiskt obundna, vad det verkar. och som den socialist jag är, delar jag inte er vurm för individens frihet. däremot är jag väldigt intresserad av diskussion, och tycker att internet är ett utmärkt forum för detta. exempelvis här. jag uppskattar ert engagemang, och beundrar er förmåga att argumentera. trots, eller snarare tack vare, att våra åsikter säkerligen skiljer sig åt på de allra flesta plan, kan jag uppskatta denna debatt. och den blir inte sämre för att andra kan läsa den, tvärtom. att sprida åsikter på nätet är bra, men att sprida dom under konstroll och insyn är ännu bättre, tycker jag. hade någon av oss begått ett övertramp här, t.ex. hotat den andre eller hetsat mot folkgrupp, är jag tacksam om åtgärder sätts in.

linda sa...

Andreas:
"De flesta lagar som träder i kraft försöker man genom omfattande förarbeten i form av utredningar och remissförfarande och politiska förhandlingar och diskussioner kolla att de håller måttet först."
ja, jag känner till detta förfarande, och därmed litar jag också på att arbetet med FRA genomförts på detta sätt. eller? har jag fel? varför skulle FRA-lagen vara ett undantag från hur våra folkvalda och beslutsfattare annars arbetar? sedan ingår det väl i demokratin, att vi inte kan vara nöjda med alla lagar som finns eftersom det inte alltid är "vårt" parti som styr, men återigen, jag ser inte varför just denna lag skulle vara mer upprörande än andra. tvärtom.

linda sa...

Andreas:
om du vill ta bort vissa lagar (och vilken politiskt korrekt människa, inklusive mig själv, vill inte avskaffa dödsstraffet eller värna om homosexuellas rättigheter?!) så antar jag att du vill göra detta enligt demokratiska förfaranden, och inte via revolutionära. dvs du får antagligen rösta på det parti som företräder dina åsikter i fråga om dessa lagar. men än så länge är ni inte tillräckligt många som vill avskaffa vissa av dessa lagar som du nämner (t.ex. gällande narkotika), och det är jag glad för. och jag tycker, att när en lag väl klubbats igenom, då får vi anse den duglig, fram till nästa val åtminstone. annars blir det anarki.
och jag tror, fortfarande, att det finns ljusskygga människor som gärna välkomnar mindre insyn i hur vi människor handlar, och därmed röstar därefter. till sist, återigen, jag tror definitivt inte att alla PP:s är pedofiler, jag tror dock att deras brott kan gynnas av minskad kontroll över internet. och det tycker jag inte är särskilt positivt. ibland får brottsbekämpning gå före mina privata behov (och mail). det kanske blir en fråga om pest eller kolera, men jag väljer ändå till sist att fälla en person som förgriper sig på barn, före att värna om mina personligt skrivna rader till en kompis eller flickvän. åtminstone är det så jag känner för tillfället.

Andreas sa...

Linda:

Nu är det många tanketrådar på en gång så jag ska försöka beta av dem en efter en.

Jag delar helt din bedömning om att det är bra att offentlig verksamhet kännetecknas av transparens. Däremot är jag inte så säker på att din jobbmail räknas som allmän handling alla gånger. Skriver du privata mail från din e-post på jobbet gör det nog definitivt inte det.

Nå. Den relevanta frågan är att eftersom jag skriver så mycket här och alla vet vem jag är (för er som inte vet men är intresserade så heter jag Andreas Ericson, född 771213, bor på Hammarby Allé 119 i Stockholm, gift med denna bloggs upphovsperson.) varför skulle jag då bry mig om staten läser alla mina mail? Eller som du uttrycker det:

”tycker du detta känns ok? vad är det stora skillnaden?”

Frågan kan väldigt enkelt besvaras att ja, det känns helt okej och det är ju just därför jag väljer att skriva öppet här. Jag diskuterar här, ibland genom att åberopa personliga detaljer, för att det känns okej. Den stora skillnaden är just det, det är mitt val vad jag lämnar ut i det här sammanhanget.

Jag menar att det är en – med lite högtravande ord – mänsklig rättighet att bestämma vad andra ska få veta om en. Du Linda och presumtivt alla människor på jorden som läser här kan få veta att jag röstade på piratpartiet i EP-valet, att jag är 31 år gammal och att min senast lästa roman är Göran Tunströms Juloratoriet. Det lämnar jag ut frivilligt. Andra saker om mig själv kommer jag aldrig att berätta för någon och följaktligen aldrig maila till någon heller, så det kommer ingen att få läsa. Och så har vi allt däremellan. Vissa saker kanske jag skriver om till min bror, bara till min bror. Andra till min fru. Andra till min mamma. Vissa saker skriver jag i min facebookstatus. Andra skickar jag till tio kollegor. Ytterligare andra saker på en maillista för de som är intresserade av stadsplanering. Och så vidare.

Poängen är att jag själv vill bestämma vem jag ska kommunicera varje informationsenhet med. Och *det* är den stora skillnaden. Om det sitter någon och sätter samman information om mig via mina bloggkommentarer skulle jag betrakta personen som lite creepy men inte bry mig så mycket. Det är något jag får acceptera. Om staten skulle tvinga till sig all information som passerar min dator skulle jag uppleva det som en våldsam kränkning. Skulle samma stat göra det med alla medborgare skulle jag hävda att den staten inte längre kan göra anspråk på att kallas en demokrati.

Din inställning är dock inte så ovanlig. Av någon anledning är det väldigt många som tolkar det faktum att allt fler människor gör EN DEL personlig information tillgänglig publikt via olika webbapplikationer som att de samtidigt ger något slags indirekt godkännande av en statsmakt som samlar på sig ALL information. Ungefär: om ni lämnar ut så här mycket frivilligt borde ni inte klaga om vi tar lite extra också. Lägger du ut nio av tio mail på din blogg så har du ingen rätt att klaga om vi tar det tionden också. Men var finns egentligen logiken i det? För mig består en integritetskränkning inte av att någon tar del av personlig information kring mig. En integritetskränkning är när någon tilltvingar sig information som jag inte valt att lämna ut. Ser du skillnaden?

Jag tror att det är svårt för mig att uttrycka den tanken särskilt mycket tydligare än så.

linda sa...

Andreas:
ja, jag inser skillnaden, och ja, jag förstår din poäng. och respekterar den till fullo. jag vet att jag är rätt ensam om att tycka som jag gör, bland oss 70- och 80-talister.

men jag tror att dom flesta lagar bygger på generaliseringar, lite som att "läsa ditt tionde mail om dom nio första var offentliga". gränsen mellan det privata och det offentliga är inte sällan hårfin. ibland trampas den enskilda människan på, med den stora massans bästa för ögonen. det är oundvikligt, i ett demokratiskt land, enligt mig. det är, som tidigare skrivits, här vi skiljer oss åt, när det handlar om individens frihet kontra statlig kontroll. om jag inte misstolkar diskussionen helt. fast jag tror inte vi kommer så mycket längre här.

jag förstår fortfarande inte vad FRA har med dina privata mail att göra - egentligen? det är ju inte så, om jag inte är helt ute och cyklar, att lagen är till för att ta reda på vad du privat skriver till din bror eller din mamma. den ska inte användas till att ta reda på vad du tycker om din fru, eller om din hälsa eller om dina andra privata (obrottsliga) handlingar. så länge du inte planerar att begå brott tillsammans med din bror, så tror jag faktiskt inte att det kommer läggas så mycket energi på just din privata mailkonversation med honom.
värre då med offentliga mail och bloggkommentarer. det torde vara mer intressant för staten att kartlägga dina politiska åsikter och förehavanden, än att granska hur du och din fru möttes. tror jag. men eftersom du tillhör och röstar på dom partier som du gör, så förefaller det högst otroligt att du skulle behöva oroa dig för ytterligare granskning. värre då för mig, om vi ser bakåt i historien ;-)
och jag tror faktiskt inte att FRA betyder att staten kommer att kontrollera ALL din internettrafik, som du oroar dig för. och att tillfoga sig information om oss, som vi inte vill lämna ut, det kan ju redan göras iom att vi kan ta reda på det mesta om en person (om du lämnat ut dina fyra sista siffror). sedan om det är bra eller dåligt, är kanske en annan diskussion.

till sist, av rent intresse: kan du ge tre exempel på vad PP vill åstadkomma i EP som inte har med fildelning av göra, utan med andra politiska frågor?

/Linda

Anonym sa...

Nej! Inte den här otrevliga stämningen! Nu sätter vi oss ned tillsammans och tar varandra i hand och sjunger We Shall Overcome!

Maria Byström sa...

Å, jösses så tröttsamt :-(

Anonym sa...

Gör följande tankeexperiment. Antag att man mha FRA-lagen lyckas få tag i ett e-mail som beskriver planering av terrordåd vid viss plats och tidpunkt. Man lyckas på så sätt stoppa dådet och 1000 människoliv besparas. Detta hade inte kunnat göras utan FRA-lagen. Är införande av FRA-lagen berättigad om det medför att 1000 människors död undviks? Hade ert svar varit annorlunda om 1 liv sparats? Som exempel, så dog under förintelsen ca 6 miljoner judar, och detta har påverkat lagar, etc i stor utsträckning. Om en jude hade dödats hade det troligtvis inte fått samma konsekvenser.

Vad jag menar är att FRA-lagens legitimitet kan ses ur perspektivet av vilka positiva respektive negativa konsekvenser den förväntas ge. Inte nödvändigtvis ur perspektivet grundläggande och okränkbara rättigheter såsom åsiktsfrihet, etc.

Hanna sa...

Hej anonym,

Om man resonerar som du gör så kan man göra alla möjliga inskränkningar för att rädda liv. Man måste någonstans ha en balans mellan vad som är ett rimligt hot och vilka inskränkningar man gör. Se ovan i diskussionen om jämförelse med trafikregler. Vi tolererar många inskränkningar såsom körkort, hastighetsbegränsningar osv medan vi inte accepterar att förbjuda privatbilism, vilket skulle rädda massvis med liv. Det scenariot som du ställer upp är inte tillräckligt sannolikt för att motivera massavlyssning av medborgare, det anser inte jag.

Och Maria, visst är det tröttsamt!

linda sa...

jag tror nog att tankeexemplet kanske kan vara sannolikt, till skillnad från dig Hanna. varför skulle spaningar annars gjorts, genom historien, av telefoner och senare e-post, om det inte går att upptäcka brottsplanering? det är väl ingen hemlighet att internet och internetkommunikation idag används till att genomföra brott; från instruktioner för bombtillverkning till olagliga demonstrationer etc.

och så tror jag nog att inlägget om "We Shall Overcome" var skämtsamt och ironiskt skrivet, för oss som minns hur illa det var när detta skedde "på riktigt". eller?

Hanna sa...

Med tankeexprimentet som grund kan vi göra alla möjliga inskränkningar i människors vardag. 1984 är en skrämmande bok, men terrordåd och annat skulle ju inte vara möjligt där och det är ändå inte en drömvärld, eller hur?

Och jag ska ta anonym i kragen som föreslår sådana dumheter på min blogg (jag vet vem du är!) ;o)

Ola Berg sa...

Linda: Det spelar ingen roll vad SYFTET med FRA är.

Så länge som de FAKTISKT utför spionaget. Deras sökbegrepp KOMMER att tugga igenom allas våra meddelanden. Vi har inga garantier för att det vi vill ska hållas privat kommer att vara privat.

I den stund då internetleverantörerna kopplar på sina kablar till FRA:s samverkanspunkter, i den stund är integriteten kränkt.