Dag 5: Shopping, Central Station och hemfärd

Sista dagen började och slutade där hela resan började på Macys.

Vi var också en sväng på Union Squares outlet. Jag köpte stövlar här en annan dag.

Centralstationen är helt klart en sevärdhet.

Vi åt en god lunch här - tack svärmor!

Med tanke på all shopping var det nog här vi hängde mest. New York är en underbar stad och jag älskar den. Det dröjer definitivt inte länge till jag kommer tillbaka!

Dag 4: Shopping, MoMa, Grenwich Village, East Village

Typiskt New York: Rykande brunnar och gula taxibilar.

Jag letar efter böcker till mitt feministbibliotek! Jag hittade en intressant titel, får återkomma och tala om ifall den är bra: Laurel Thatcher Ulrich, Well-behaved women seldom make history från 2007.

Denna dags besvikelse: Dalís rinnande klockor på MoMa är utlånad. Grrr.

USA:s smalaste hus i Greenwich Village. På tok för brett om man jämför med världens smalaste hus i Amsterdam!

East Village. Mycket trevligt, men vid det här laget var vi rätt möra så vi åkte hem till hotellet igen.

Kvällen avslutades med en cosmopolitan i våra kvarter.

Dag 3: Guggenheim, The Mets, Central Park, Rockefeller Center, FN

Man har varken tid eller ork att gå på alla museum. Därför skulle vi bara titta på Guggenheims underbara fasad och gå in i shoppen. Dagens uppenbara besvikelse: Fasaden renoveras.

Här sitter jag och letar efter 1900-talskonstnärer på Metropolitan Museum of Art. Ett mäktigt museum! Här fanns alla mina favoriter: Dalí, Van Gogh, Cezanne, Chagall och många fler.

Central Park i solsken.

Rockefeller Center med på tok för mycket folk.

FN. Vi nöjde oss med att titta och inte besöka. Den här gången.

Andreas födelsedag

Vi åt en underbar middag på en underbar - och svindyr - restaurant på Andreas 30-årsdag. Vi kände oss till en början som kusinerna från landet, men till skillnad från amerikaner så äter vi med kniv och gaffel och vips så kände vi oss lite bättre. Åtta rätter i en avsmakningsmeny, allt var lite asieninspirerat. Restauranten heter Asiate och ligger vid Central Park. Tack våra vänner och mina föräldfrar för den fina presenten att få äta här. Utan er hade denna middag inte blivit av!
Utsiken vi njöt av hela kvällen.

Min 30-årsdag. De olika restauranterna hade olika, men båda helt underbara, saker att erbjuda oss ;o)

Dag 2: Emipe State Building, Little Italy och Chinatown (+ odokumenterad regnpromenad i Soho och Tribeca)

Vi började dagen med att åka upp i Empire State Buildning. Förvånansvärt lite folk och så gott som ingen kö. Utsikten var bättre än jag trodde.

Som sagt, underbar utsikt!

Sedan kom först haglet, sedan snön och sist regnet. Här äter vi Andreas födelsedagslunch. Fin italiensk restaurant i Little Italy.

Medan Little Italy krymper så växer Chinatown. Little Italy är numer en gata i Chinatown. En mycket cool del av Manhattan.

Dag 1: Ground Zero, Lower Manhattan, Staten Island, Brooklyn Bridge och Times square

Vi börjar dagen med att äta frukost på ett Café i samma kvarter som hotellet. Vi bodde på East 30, mellan Lexington och 3rd Avenue, Murray Hill Inn.

Ground Zero. Inte så mycket att se kanske, mest att minnas.

Wall Street! Här är jag bland alla business-människor.

Gratisfärjan till Staten Island är ett måste som jag rekomenderar alla att göra. Här ser man allt från vattnet.

Perfekt blick av frihetsgudinnan.

Att promenera över Brooklynbron var en fantastisk upplevelse! Andreas blev sugen på att springa New York Marathon (det blev inte jag).

Times Square. Precis som på film.

Hemma från New York

Jag har haft en fantastisk vecka och sett så mycket jag bara kunnat av Manhattan samt shoppat både nödvändiga och onödiga saker (mest det senare antar jag).

När vi kom fram i tisdags var vi så trötta att vi mest väntade ut tiden för att få gå och lägga oss. Jag hann dock med att kolla in Macys julpyntavdelning.

Överdimensionerat?

Det regnar i New York, men vad gor det nar man har semester?

Det ar verkligen inte exotiskt och jag ar inte ensam om det, men for mig ar det jattestort att antligen komma till New York, denna fatastiska stad. Jag ar har for att fira min sambo som fyller 30 ar idag.

Igar hade vi en otroligt produktiv dag och sag Wall Street och Ground Zero, shoppade pa 21 Century, tog farjan till Statten Island och spanade in frihetsgudinnan samt promenerade over Booklynbron. Idag har vi varit uppe i Empire State Building och for er som minns att jag ar hojdradd kan jag saga att det gar bra nar det finns stangsel. Sedan kom ovadret och var fina promenad genom Chinatowm, Tribeca och Soho slutade pa ett internetcafe med blota klader.

Det finns mycket att se och aven om jag inte har sett en brakdel an sa vet jag att jag alskar New York!

Ikvall ska vi ata pa fin restaurant. Jag aterkommer definitivt med bilder!

Det kommer inte att snöa i Afrika i år heller

I helgen försökte jag och min sambo få upp julstämningen. Det gör man väldigt enkelt genom att lyssna på gamla julhits från barndomen. En låt fastnade jag som så många gånger förr på. Den är mycket västerländskt centrerad och på något sätt elitistisk. Jag pratar om Band Aid och ”Do they know it's Christmas”. Hur var det på 80-talet, trodde man att alla måste ha det som vi i väst för att det skulle vara bra? Eller är det bara en lite fånigt kitschig text? Är det någon mer än jag som tänkt på det?

Min favvisrad ur texten: “Do they know it's Christmastime at all?”. Vilka är “they”? Alla i Afrika? Då får man väl säga att många av “they” förmodligen inte vet att det är jul. De kan vara muslimer, eller så tillhör någon annan religion. Alla i hela världen är inte kristna, något som verkar gått 80-talets välgörare förbi.

Favvisrad nummer två: ”It won’t be snow in Africa this Christmastime”. Det är väl en jäkla tur att ”de” inte ovanpå allt annat elände dessutom ska behöva frysa. Visst, många behöver mer kyla och många behöver vatten, men jag vet inte om snö är det de önskar sig mest av allt. Dessutom finns det kristna i Afrika och de har ju andra jultraditioner. Jag tror inte att de liksom t ex australiensarna gråter för att det inte snöar på jul.

Men det svänger ju och det är jultradition, så jag lyssnar i alla fall varje år på välgörarna i pudelrockfrisyr år efter år. Såhär 20 år efter åt så det mest lite roligt, eller hur?

Det enda positiva...

...är att Amanda slipper spela in den där skitlåten ;o)

Amanda Jenssen

Du är bäst! Vinner du inte ikväll så har andra röstat fel.

Det är klasskillnad!

Grattis Anja!

Anja Pärsson är en värdig vinnare av Bragdguldet. Det är sällan som någon är så värdig som hon var just i år. Det är glädjande att se att svenska dagbladet valde att ge henne priset trots att hon fick det förra året. Det som var synd var att hon fick det förra året. Det hade ju kunnat gå till Björn Lind istället, men man var väl rädd att Anja aldrig skulle få det om hon inte fick det då. Magdalena Forsberg fick t ex aldrig bragdguldet. När hon skulle vinna OS-guld och därmed vara självklar som bragdguldsvinnare, gjorde hon inte det. Det är som sagt sällan det blir rättvist, men i år var det rättvisare än andra år!