torsdag, februari 15, 2007

One day in Saigon

(Detta skrevs igar, men blogger klanglar nagot forfarligt har.)

Om Bangkok ar kontrasternas stad, ja da vet jag inte vad Saigon ar. Vi bor i ett sunkigt hotell pa en gata som ska vara som Khao San. Det ar det inte, det ar MYCKET sunkigare. Idag tog vi en promenad till centrala Saigon.

Vi borjade med krigsmuseet, som av en svensk resenar beskrivit som "ett maste for alla vasterlanningar". Visst, vietnamkriget har inte lamnat nagon oberord och alla bor tycka att det var ett fantastiskt grymt krig. Men. Det ar sorgligt att se att en kommunistisk diktatur anvander offren fran kriget for att legitimera sin regim. DET borde alla vasterlanningar ocksa ta till sig.

Ju narmare stan vi kom, desto fler banker och hotell sag vi. Vart andra stopp for dagen var Reunification Palace. Dar bodde Sydvietnams president till regimen foll 1975. Detta ar Saigons stolthet i museevag. Vara osterrikiska vanner fran igar var inte imponerade, men de kom a andra sidan fran Wien (ja, jag vet att jag har bott dar och jag vet att jag darmed ar partisk). De fick ratt. Man undrar vad museets syfte egentligen var. Var det att visa invanarna hur fantastiskt praktfullt presidenten bodde medan de led, sa ar fragan om de lyckas. Palatset ar ett enda stort kommunistiskt skrytbygge med hemska rum och hemska mobler. Jag fick tva associationer:

1. Kommunistiskt hotell i fd Sovjet (jag har sett liknande i Kiev och S:t Petersburg).
2. Danmarksfarjan 1981 (da jag och mina kusiner sprang omkring i den folktomma baren och sjong "Fon't jag en korv...). Det var dansgolvet pa ovanvaningen som framkallade detta minne.

Turismen blir annorlunda nar man ser sadan propaganda. Resten av dagen gick vi omkring i stan och det var nagot helt annat. Har trangdes reklam for gucci med stora gallerior och hotell. Ungefar som i Bangkok, fast med fler moppar.

Kvallen avslutades med en Alla Hjartans Dag-middag pa det klassiska REX Hotel. Till skillnad fran alla andra fladiga utsvavningar vi gjort denna resa var detta en underbar upplevelse. Maten var otroligt god! Som om inte det vore nog ingick obegransat med vin. Det var sa langesedan jag drack det och det smakade som tur var ocksa gott (det ar ju trots allt en gammal fransk koloni). Nu ar det inte sa att jag och Andreas tycker att just Alla Hjartans Dag ar sa mycket att fira, men det ar faktiskt sa att just denna dag ar det exakt 3 ar sedan vi blev tillsammans (och dessutom 8 manader sedan vi forlovade oss). Och det ar verkligen nagot att fira!

3 kommentarer:

Norpan sa...

Jag har hört den ursäkten förut... Verkar vara vanligt att träffas/bli tillsammans den 14 februari. Undrar varför... :)

Kram från romantisk men bitter kommunråtta

Hanna sa...

Varfor ar du bitter, Catrine? Faktiskt ar den 14:e lite av en slump for oss. Vi traffades dan innan och sen foll allt pa plats ganska snabbt...

Maria Byström sa...

Grattis på treårsdagen!!!!!