I morgonsoffan på SVT imorse diskuterade det nya lagförslaget jag skrev om förrigår. Johan Norberg var klockren: "Tänk om jag skulle bli mördad och mina släktingar tyckte att det var skitsamma med straff, då skulle ju den som mördade mig kunna få mindre straff än annars."
Samma sak skulle gälla om man hade anhöriga som var kristna med en syn om att förlåtelse är bästa vägen, eller idealister som inte tror på stränga straff. Är de anhöriga för dödsstraff kan straffet bli längre.
Men de skulle ju inte vara med och påverka, de skulle bara få yttra sig. Vad har de där och göra då?
(En kommentar till mitt senaste inlägg: Man kan också ha stränga straff för att avskräcka, men det är ju mer eller mindre bevisat att det inte fungerar. Brotten är inte färre i länder med dödstraff.)
fredag, september 09, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar