Jag måste nu skriva ett inlägg om det som stört mig sedan i höstas. Det är ingen stor fråga, men jag vill ändå att folk ska veta att det finns andra åsikter. Det handlar om Aspuddsbadet. En kort summering om vad det handlar om:
Asbuddsbadet är ett badhus som drivits av en förening, men varit i Stockholms stads ägo. Detta bad behöver renoveras. Renoveringen beräknas kosta skattebetalarna 14 miljoner kronor. Stockholms stad har beslutat att riva badhuset och lägga skattepengarna på bad som används av fler. Detta har väckt enorma protester och rivningsarbetet har försvårats av att badet har ockuperats av föreningens medlemmar. Det talas om en enorm bred protestvåg mot rivningen och medlemmarna vill ha en dialog om Aspuddsbadet.
Nu badet borta, men kvar är protesterna. Om man tittar på ansvariga borgarrådet Madeleine Sjöstedts blogg så kan man följa hur enormt arga personer i Aspudden är. En del är så arga att de jämför protesterna med proteser mot naziregimen i Tyskland. Det finns inga gränser.
När man ger sig in i debatten och vill påpeka att det finns andra åsikter om badet, så anklagas man för att gå andras ärenden eller att man själv är anställd av fp. Jag är anställd av fp, men jag har ingenting att göra med Aspuddsbadet. Dock har jag som medborgare i Stockholm rätt att tycka till om vart mina skattepengar går. Det är inte bara de som bor i Aspudden som har rätt att tycka till om badet.
Vi kan ställa oss fråga om hur det hade sett ut om vi hade folkomröstat om saken. Alla i Stockholm ska få säga sitt och frågan skulle lyda:
Ska vi satsa 14 miljoner kronor på ett badhus i Aspudden som endast har ett omklädningsrum eller ska vi satsa 14 miljoner kronor på något annat bad i Stockholm som används av fler, t ex Farsta-badet?
Vad tror ni att Stockholms invånare hade röstat? Aspuddsbadsgaphalsarna tror på det första. Det gör inte jag. Och det gör uppenbarligen inte de som styr i Stockholms stad heller.
Till sist: Dialog betyder att man pratar och lyssnar, inte att de som skriker högst ska få sin vilja igenom.
måndag, mars 15, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar