Tjockisar

Jag uppdaterar visst min blog alltför sällan nuförtiden. Det beror på mycket att göra. En vanlig ursäkt, men så är det.

I alla fall. Jag läste häromdagen att Nynäshamnsborna är fetast i Stockholms län. Detta ska kommunen råda bot på genom att subventionera medlemsskap i olika viktklubbar. Detta är ju som vi alla förstår viktigt att kommunen lägger sig i (OBS! ironi). Men om vi bortser från vad kommunen ska och inte ska lägga sig i vill jag att vi ska fundera lite.

Super folk mindre för att vi ha hög alkoholskatt?
Skulle folk äta mindre godis om vi höjde skatten på socker?
Går folk ner i vikt för att viktklubbar är gratis?
Varför äter isåfall fattiga människor på McDonalds istället för att vältra sig i överskottslagrets pasta med euroshoppers tomatsås till?

Om en chokladkaka började kosta 1000 kr istället för 10 skulle nog många sluta att köpa det, men det är ju knappast de summorna vi pratar om vid en ev skockerskatt. Om chokladkakan kostade 30 kr istället för 10 skulle nog många bara få lite sämre ekonomi.

Kan inte folk förstå att man måste vilja för att gå ner i vikt? Man måste bestämma sig för att det är slutätet på McDonalds och slutsmåätit godis. Tror någon att det hjälper att man höjer priset? Det finns väl inga alkoholister som har råd att supa, men super gör de ju ändå?

Jag blir så trött på denna ta-hand-om-mentalitet. Alla måste lära sig att ta hand om sig själva, för ingen kan göra det åt en! Jag kan vara med i viktväktarna i ett år utan att gå ner ett gram. Det handlar ju inte om pris, utan om motivation. Att motivera folk är inte samma sak som att höja skatten. Det kan aldrig bli det!!