tisdag, januari 22, 2008

Världens mest kända…

Jag har ju skrivit om en diskussion jag hade med min bror och min sambo om vem som är väldens mest kända svensk. Då tänkte vi att en miljard kineser är rätt mycket och föreslog J-O Waldner, men nu kanske vi snarare skulle säga Den heliga Birgitta, Alfred Nobel eller kanske Dag Hammarskjöld. Sedan snöade vi in på resten av Europa. Nedan följer en lista över den mest kända får alla Europas länder (vi valde medvetet bor alla pytteländer, även om vi diskuterade prinsessan Stefanie på Monaco). Håller ni med? Vi har ju säkerligen missat en hel del så fyll gärna i!

Norge: Sorry Ibsen och Grieg, världens mest kända norrman är förmodligen Vidkun Quisling.
Danmark: HC Andersen.
Finland: Här funderade vi på Sibelius, Tove Jansson eller Urho Kekkonen, men ingen av dem är ju särskilt kända. Kanske är det Tero Pitkemäki.
Island: Snorre Sturlasson.
Estland: Här är det riktigt svårt. Erki Nool, 10-kamparen som tog OS-guld i Aten borde väl vara mer känd än Andrus Veerpalu och Kristina Smigun?
Lettland: Här kom vi inte på en enda.
Litauen: Vytautas Landsbergis. I brist på andra kändisar.
Storbritannien: Vem är mest känd av drottningen, John Lennon och Churchill? Vi satte en slant på Lennon.
Irland: Bono.
Frankrike: Napoleon.
Holland: Van Gogh eller Rembrant, vi kunde inte bestämma oss för vem. Anne Frank förekom också i diskussionen, men vi kom fram till att målarna förmodligen är kändare.
Belgien: Om man får tas med en fiktiv person så är det ju så klart Tintin, annars blev det svårare. Hergé är ju inte så känd som sin seriefigur, men å andra sidan kom vi inte på så många andra kända belgare.
Luxemburg: Marc Girardelli.
Tyskland: Här tävlar Beethoven med Göring och Göbbels. Jag vill ändå hoppas på att Beethoven tar hem det.
Österrike: Adolf Hitler. Tyvärr, men Mozart slår inte det. Inte heller Arnold Schwarzenegger. Så klart.
Schweiz: Wilhelm Tell.
Polen: Johannes Paulus II.
Tjeckien: Franz Kafka.
Slovakien. Andy Warhol.
Ungern: Ference Puskas? Eller finns det andra berömda ungrare?
Portugal: Figo? Eller är det Vasco da Gama?
Spanien: Pablo Picasso.
Italien: Leonardo da Vinci eller Christopher Columbus.
Grekland: Sokrates. Tätt följd av Platon.
Cypern: Här diskuterade vi inte någon.
Slovenien: Marilyn Ottey, men med tanke på att vår princip var vilket land man är född i så räknas väl inte det.
Kroatien: Tito.
Serbien: Gavrilo Princip.
Bosnien-Hercegovina: Här kom vi inte på någon enda känd person.
Makedonien: Alexander den store.
Albanien: Moder Teresa.
Bulgarien: Här kom vi inte heller på en enda.
Rumänien: Nadja Comaneci. Eller Ceausescu? Jag sätter en slant på Comaneci.
Ukraina: Sergej Bubka.
Vitryssland: Marc Chagall.
Moldavien: Ett stort frågetecken.
Ryssland: Är det Lenin, Putin eller Gorbatjov (för Stalin får räknas som världens mest kända georgier)? Just nu är det förmodligen Putin.
Turkiet. Atatürk.

torsdag, januari 17, 2008

Underbar blogg om livet på Grönland

Via en väns blogg hittade jag en fantstisk blogg om vardagslivet på Grönland. Jag älskar att läsa vardagskildringar från länder där jag inte har en aning om hur livet egentligen ser ut. Just Grönland måste jag erkänna att jag vet mycket lite om.

Läs Lulluns blogg "Lullun bland inuiter och isberg" och se hur en svensk kvinnar ser på livet på Grönland!

tisdag, januari 15, 2008

Neo, Percy och mikrolån

Igår var jag och lyssnade på Percy Barnevik. Han har fått ett pris för årets förändrare av Magasinet Neo. Priset har han fått för hans projekt Hand in Hand där han ger mikrolån till kvinnor i Indien för att fattiga människor ska kunna ta sig ur fattigdomen.

Det var underbart att lyssna på Barnevik som så engagerat berättade om hur han givit pengar ur sin egen fick för att fattiga människor i Indien ska få det bättre. Han anser att bistånd är bra, men att mycket bistånd används fel. Allt bistånd bör vara hjälp till självhjälp och inget bistånd ska kunna gå ner i en diktators egen ficka.

Idén med mikrolån är att låta människor starta egna företag med små medel så att de själva kan låta det växa. Mikrolånen ska också göra människor oberoende av lånehajar som tar ut ockerräntor samt ge dem en möjlighet att sälja direkt till inköparen utan onödiga mellanhänder och på så sätt få mer betalt. De kvinnor som får mikrolånen lyfter sig ur fattigdomen och växer också som människor.

Med tid under projektets gång har Barnevik blivit insiktsfull och insett att det är genom kvinnorna man måste gå för att skapa ett bättre liv för många människor. Han lånar nämligen inte ut pengar till män. De super, är opålitliga och betalar inte tillbaka. Däremot får de ju jobb i kvinnornas företag, så det går ju bra för männen också, påpekade Barnevik med ett skratt.

Det är precis detta som jag tycker att bistånd ska gå till. Det var underbart att lyssna på föredraget och höra hur detta projekt fungerar. Percy är min nya idol. Jag kommer nu att både bidrag ekonomiskt och med min fritid för detta projekt. Gå själva in och läs på deras webbplats, den engelska och den svenska.

söndag, januari 13, 2008

Julen är över

Nu har granen kastats ut som sig bör. Jag komer att sakna den, men jag glädjs åt att våren kommer närmare (även om det fortfarande är låååååååångt kvar) och att barrandet är borta.

Den älskade gran jag kastade ut. Jag är mycket nöjd med de fina garntomtarna som mamma skickade till mig före jul och de coola discokulorna från Lagerhouse.

Här är granen från mitt föräldrarhem i Lidköping som jag och min bror klädde med saker vi gjort på lekis. Visst är det gulligt?

söndag, januari 06, 2008

Ett nytt år och ett nytt träningsår

Då har ett nytt år börjat och jag är fylld av nyårslöften. Folk brukar säga att nyårslöften är fåniga eftersom man alltid bryter dem, men jag tycker snarare att det känns befriande med ett nytt år då man kan börja från början igen. Jag har således inte legat på latsidan utan satt igång med min träning igen. Detta lyckades jag prestera förra året och det är nu hög tid att jag funderar på vad jag vill åstadkomma i år. Till en början ska jag springa en gång i veckan ute (på helgen för jag vill inte springa när det är mörkt), på löpband en gång i veckan och styrketräna två gånger i veckan. Till detta ska jag försöka äta bättre och mindre godis så att jag på kuppen kommer att krympa lite (det är min förhoppning). När det börja ljusna på kvällarna kommer jag att öka träningsdosen. Förra året gick detta upplägget bra så jag tror på det. Jag kanske, kanske kommer att anmäla mig till Göteborgsvarvet igen. Jag ska bara fundera en vecka till. Närmast kommer jag att springa Premiärmilen den 30:e mars. Jag återkommer som vanligt med resultat och bilder!

onsdag, januari 02, 2008

Kung Victoria?

Om vår kära kronprinsessa blir regentblir hon Sveriges drottning. Nu är det ju så att benämningen drottning per definition är lägre än kung och detta skapar problem för vad man ska kalla hennes make. Kung kan han inte bli då han i det fallet skulle bli högre än henne, och det är han ju inte. Man har pratat om att kalla honom prins för att markera att han är lägre än drottningen. Men varför inte kalla Vickan kung? Om kung är den högsta titeln man kan få så är det väl den hon ska ha? Eller ska vi under hela hennes tid på tronen undra varför vi inte kunde få en kung utan var tvungna att nöja oss med en drottning? Nej, så klart inte. Kung Vickan måste det bli! Eller ingenting alls.

Hellre ingenting alls förstås…